Vi duckar för corona och covid-19 men ambulanstransport och sjukhusbesök för Roger blev det ändå.
En av alla tusen anledningar till att vi gärna håller till ute i skärgården är för att det är färre människor där. Smittorisken känns mindre. Vi får mat levererad där vi står och vi känner oss väldigt trygga. Men det var ändå inte en så bra plats med tanke på vad som hände i söndags.
Ambulanstransport för Roger
På Fotö blev det en lång väntan på ambulansen när Rogers intensiva magsmärta kom sent i söndags kväll. Först fick jag (Anna) vänta i telefonkö på 1177 i 45 minuter och sedan ytterligare nästan en timme innan ambulansen kom. Det var väldigt jobbigt för Roger, han klättrade på väggarna i FrankieBoy och kunde inte hitta någon ställning som var bättre än den andra. Smärtan ville inte ge sig, han led fruktansvärt och det fanns inget jag kunde göra.
Har i efterhand fått veta att det finns en ambulans på Öckerö, men den var troligen upptagen på annat håll. Det är tryggt att veta, när vi tänker på de som bor där ute på öarna på heltid. Det finns även en helikopterplatta om det skulle behövas.
När ambulansen från Lundby kom fram fick Roger direkt smärtstillande och lättnaden infann sig ganska snabbt. När han kom fram till Sahlgrenska var smärtan mycket mindre intensiv men fortfarande hade han väldigt ont.
De hittade dessvärre inte orsaken till smärtan. Ultraljud, prover och två nätters observation, men inga svar. Hade ju varit bra om smärtan ville återvända när han var där, men sån ”tur” hade han inte. Gallblåsan opererades bort för ett antal år sen, inga tecken på tarmvred, blindtarmen så pluttig så den hittades nästan inte ens och alla prover var bra.
Jag ensam hemma
Jag fick inte åka med, då Sahlgrenska så klart har besöksförbud just nu. Första natten ensam i FrankieBoy var jobbig, dels för att jag inte sov så mycket då jag var orolig för Roger och dels för att husbilen, trots ett ganska skyddat läge, gungade kraftigt av hårda vindar.
Vi hade en del SMS-kontakt där under natten för jag ville ha uppdateringar på allt som hände. Men fram på småtimmarna somnade vi båda, i varsin ände av Göteborg.
Jag passade på att jobba mycket, kollade på ett par filmer och den andra natten sov jag som en stock i 10 timmar. Oron var borta och jag somnade med vetskapen om att det troligen var sista natten själv.
Dagen efter packade jag ihop allt, tömde det som skulle tömmas och körde till vår hemadress dit Roger blev körd med taxi när han blev utskriven efter två nätter på sjukhuset.
Läkaren som skrev ut honom gissade på en gallsten i gallgången, så när den passerat så försvann smärtan. Roger mår bra och vi står nu några nätter hos hans föräldrar. Vi är ”hemmahemma” här och vi kan dessutom snabbare ta oss till sjukhuset om smärtan mot förmodan skulle komma tillbaka snart igen.
Roger känner sig väldigt väl omhändertagen, både av ambulanspersonalen och alla på sjukhuset. Att hamna på ett friskt (coronafritt) sjukhus tyckte han var väldigt tryggt.
Två nya erfarenheter
Roger hade aldrig tidigare åkt ambulans och jag hade aldrig sovit själv i FrankieBoy. Så vi är nu två erfarenheter rikare!
/Anna & Roger
28 svar till ”Aj, aj, aj det smärtar och det krampar”
Ajajaj … skönt att det gick bra – att han är utskriven och hemma i FrankieBoy igen.
Krya på dig nu Roger!
Ha det gott båda två … och jag håller tummarna att det var både första och sista gången det blev ambulansfärd!
Roger hälsar och tackar! Ja det hoppas vi med 😀
Usch vad jobbigt! Skönt att höra att det är bättre nu!
Ojdå! Tur att det gick bra, och att även du kör bil. Tror att det är viktigt att båda kan köra, om nåt händer. Ja, vi fick skjuta på vår tripp den här veckan, Lage halkade på lösgrus och bröt armen. Op idag. Men vi åker så fort han har lite mindre ont. Ha det bra????
Ja, jag har kört FrankieBoy sedan vi köpte honom. Men jag kör inte ofta då Roger gillar det bäst. Dessutom är jag bättre kartläsare än han. Attans att Lage skadade armen, hoppas ni snart är på rull igen. Detsamma!
Ja vi är glada för att det återgått till det ”normala” här i FrankieBoy igen.
Så bra att ni var i ert hemmalandsting. Hoppas att Roger hämtat sig efter pärsen och även du Anna. Att stå bredvid och inte kunna hjälpa till är bland det svåraste.
Roger mår bra och han hoppas han aldrig mer behöver känna den smärtan. Vi följer rekommendationerna och håller oss i vårt hemmalandsting. Maktlöshet är en otäck känsla, verkligen.
Ja kanske inte bara två erfarenheter rikare, jag tänker även på den excellenta sjukvården mannen fick trots rådande ”Corona pandemi”.
Krya på sig mannen och ha de fint båda två ????
Visst är det också en erfarenhet med vår fantastiska sjukvård, det har du så rätt i. Detsamma Ove!
Så skönt att det gick bra, känner så väl igen det trauma ni båda upplevt. Många varma hälsningar till er båda, hoppas du får ett litet brev på posten de närmaste dagarna.
Ja du vet ju.. inte roligt alls. Ser fram emot paketet, skickar dig en bild på vad jag stickar nu.
Usch så jobbigt. Det finns ju roligare sätt att få nya erfarenheter. Skönt att allt gick bra och hoppas att ni nu håller er friska.
Det har ni verkligen rätt i!
Fy vad läskigt! Stora, varma kramar från oss till Roger! Till dig också förstås! ????????????
<3 ja läskigt! Tack!
Usch så hemskt,med sån smärta i magtrakten,hade det själv i somras!
Blev ambulans o morfin in till sjukhuset,röntgen o undersökning!
Men tack o lov hitta dom inget konstigt utan blev utskriven!
Troligen var det nån köttfärs som jag inte tålde vi åt dagen före!
Har lite krångel också med Divertiklar i tarmen så det var väl det med.
Krya på dig Roger o ha det gott framöver……
Skönt att bli fort utskriven, men också tryggt att de gjorde en ordenligt observation på Roger. Han mår bra nu. Tack!
Alltid oroligt med oförklarliga smärtor. Tur i oturen att ni var här hemma i Sverige och t o m i egna regionen.
Nu hoppas vi allt är över och att ni får en fin sommar.
Ja vi är glada att vi bestämt oss för att hålla oss i regionen. Det finns ju så mycket mer än covid-19 som kan hända. Tack för omtanken!
Oj så otäckt för er alla. Krya!
Ja det var ganska obehagligt, men nu är det bra!
Usch så jobbigt med sån smärta, men skönt att ambulansen kunde smärtstilla. Alltid jobbigt när nåt sånt här händer. Nu håller vi tummarna att det försvann en gallsten och att Roger mår bra igen. Kramar till er båda!
Ja det var skönt att ambulansen kunde ge honom morfin, det var inte säkert sa de på 1177, men det sa jag inte till Roger..Kramar!
Alla gallsmärtor är förfärliga. Skönt att det gick bra, krya på dig Roger. Härligt att allt fungerade.
Han hälsar och tackar för omtanken!
Usch så otrevligt????känner igen traumat när Kjells blindtarm brast. Fantastiska ambulanskillar samt personal i Helsingborg för ett par år sen.
Hälsa till Roger med #kryapådighälsningar#
Nu hoppas vi på en varm och fin sommar☀️☀️☀️
Tack Lena, ja det är väldigt obehagligt med så intensiv smärta. Men vår sjukvård är ju fantastisk så glad Kjell och Roger båda fick bästa omvårdnaden.