Jag tror de flesta av oss främst har fokus på oss själva i de flesta beslut vi tar. Och det är nog rätt, för vem skulle annars ha fokuset på mig, om inte jag. Lite som gasmasken på flygplanet, jag behöver luft själv först för att kunna hjälpa någon annan.
När fokuset inte är på mig själv så är det på de som står mig allra närmast. Självklart. Men för mig är det viktigt att kunna göra skillnad för någon annan också. Det kan vara i det lilla, men också i det stora. Att ge någon valmöjligheter eller bara sträcka ut en hand. Det är en ynnest för mig att ibland få den möjligheten och det värmer mitt hjärta när något jag gör faktiskt gör skillnad för någon annan.
Det finns mycket jag kan göra för att göra skillnad. Jag kan t.ex. gå en till kurs i första hjälpen, den jag gått för många år sedan minns jag inte mycket av. Jag kan skicka pengar till behövande mer än jag gör. Jag kan arbeta i ideella föreningar. Jag kan läsa på mer om sånt jag inte kan, sånt som kan hjälpa andra eller som kan öka min förståelse, och därmed leda till handlingar som gör skillnad.
Så även om det finns mycket jag kan göra, för den listan kan göras hur lång som helst, så gör jag redan en del.
Jag gör skillnad
För att påminna mig själv, men kanske också för att inspirera dig, så skriver jag ner det jag kommer på just nu. Saker som jag gör som gör skillnad.
Med bloggen vet jag att jag gör skillnad. I dialogen med er läsare så får jag höra att jag inspirerar med mina aktiva val, där jag väljer livet som något som ska upplevas och njutas av så mycket jag bara kan. Jag har fått många mejl under åren (bloggat sedan 2007) där personer tackat mig för att jag är så transparent.
I öppna samtal med okända personer, vänner och bekanta, kan jag göra skillnad när jag lyssnar och berättar. Att vara en tyst mottagare när någon bara behöver ösa ur sig eller att vara ett bollplank när någon kämpar. Det händer något både hos mig och den/de jag samtalar med. Särskilt om vi har olika åsikter och värderingar, fast där respekten finns för olikheterna. Att ge en annan vinkel, att förklara varför, hur och vad. Jag pratar gärna om ämnen som kan vara svåra, även sånt som kanske upplevs tabubelagt.
Att vara tillgänglig, att kunna hjälpa till där det behövs. När någon behöver hjälp så ställer jag gärna upp om jag kan. Erbjuder även en hel del hjälp även om den inte efterfrågats, t.ex när jag är och handlar i en butik som inte ligger i Ourique så skickar jag ibland ett meddelande till grannarna och frågar om de behöver något från just den affären.
Anyone who thinks that they are too small to make a difference has never tried to fall asleep with a mosquito in the room.
Christine Todd Whitman
Jag är tekniskt kunnig vad gäller WordPress, så nu som förtidspensionerad hjälper jag gärna personer eller ideella föreningar där så önskas. En liten sak för mig, men en stor sak för den som inte kan själv.
Jag låter min olikhet ta plats. Visar att vi behöver vara olika, att det går fint att vara den jag väljer att vara och ändå duga bra. Och att du därmed kan vara den du vill vara. Olika berikar. ”Våga vara annorlunda”, ”Var dig själv” eller ”Vi behöver inte vara lika för att vara jämlika” är uttryck om detta.
Skördade grönsaker/frukt och prylar som vi inte längre vill ha eller behöver ger vi oftast bort till någon som behöver det. Är det riktigt dyrbara saker (bil, hus etc) så säljer vi så klart.
Jag ger alltid personer jag får ögonkontakt med ett leende.
win – win
När jag gör skillnad för någon annan så blir det skillnad även hos mig. Ända sedan jag var i tonåren har jag varit mottagare för andras ”klagan”. Det har gett mig så mycket insikter om hur livet kan se ut för andra. Insikter som väglett mig i mina egna beslut.
Sen försöker jag också göra skillnad för världen på olika sätt genom att minska mitt avtryck på jorden, men det är en helt annan sak.
Har du funderat kring hur du gör skillnad för andra? För det är jag övertygad om att du också gör. Kanske du kan hjälpa mig att hitta fler saker att göra skillnad på?
30 svar till ”Att göra skillnad för någon”
Visst försöker man bistå där man kan bistå. Jag hjälper gärna till när någon i min bekantskapskrets behöver hjälp med att fixa ett något misslyckat foto eller när de vill ha en bild att skicka som födelsedags- eller julhälsning. Känner mig själv som ganska kapabel i Photoshop.
Sedan strävar jag, som förmodligen de allra flesta, att bemöta andra som man själv vil bli bemött. Med ett hej och ett leende inte minst.
Fint att läsa Stefan!
Hej Anna! Vilket fint och viktigt inlägg. Jag gör skillnad i mitt dagliga arbete. Jag är lärare och jag vet att vi dagligen jobbar med precis allt det du skriver om, Vi lärare har en viktig roll i samhället och vi betyder mer för många, mer än vi anar.
Alla kan göra något! För en granne, för vår planet eller för en själv! Som flygvärdinnan säger! Ta syrgasmasken på dig själv först innan du räddar någon annan.
Ja, tänk vad bloggen ger glädje! Så många fina vänner jag har fått genom åren. Själv började jag blogga 2008. Så tacksam över att ha fått lära känna dig och andra bloggare! Tack!
Ha en fin dag☀️ KRAM Anna
Håller med fullständigt☺️ Självklart hjälper man till där man har möjlighet och ibland behöver det inte vara så mycket ens en gång för att faktiskt göra skillnad🤗 Precis som Carin säger ”bemöt andra så som du själv vill bli bemött” 🙏 Stor kram!
Exakt, det är ofta inte en stor uppoffring som behövs. Kram!
Tack Anna! Ja ni lärare gör ett fantastiskt jobb och ni gör stor skillnad, all kudos till er! Bloggen är en stor glädje verkligen. Kram
Det finns mycket en kan göra för att hjälpa andra, jag tycker det är naturligt att erbjuda hjälp, det har jag lärt mej sen barnsben. Både att hjälpa praktiskt samt att finnas som stöd och någon som lyssnar.
Här på bloggen har jag fått mycket stöd över åren, och jag har fått en del vänner för livet, en del av de bloggar inte längre, men de finns.
Du är en av dem som lyssnat i den svåra tid jag haft och har nu, det är jag oändligt tacksam över.
Ha en fin söndag,
kram
Så fint att du fått mycket stöd & att du även haft möjlighet att erbjuda hjälp när det behövts. Glad att jag gjort skillnad för dig. Kram!
Det inlägg får mej att tänka på en film jag såg för typ 25 år sedan. Den hette Skicka Vidare. En kille fick i uppdrag att göra en god gärning för 3 personer som i sin tur skulle göra gott för 3 personer och så vidare. Så spred detta sej och blev en stor rörelse.
Själv försöker jag vara lyhörd och hjälpa där jag kan.
Kram
Jösses är det 25 år sedan? Såg den också, och jag gjorde även några ”skicka vidare” grejer. Du (ni) har hjälpte mig (& oss) mycket! Tack för det, och kram
En självklarhet att hjälpa någon om den behöver hjälp.
Bemöt andra så som du själv vill bli bemött.
Ha en fin och bra söndag.
Kram Carin
Det är tyvärr inte självklart för alla. Men i vår generation är det nog det för det mesta. Detsamma, kram
Trevligt tänkvärt inlägg. Som människa är man ju beroende av varandra, lever tillsammans, nära grannar, arbetskamrater. Fast Sverige toppar ensamhushåll. Barnen nämnt generationsboende, tanken finns. I England verkar det vara relativt vanligt att ha boende för någon äldre föräldrar.
Själv är jag inte så aktiv längre, haft mycket föreningsaktiviteter. Men man hjälper ju där man kan, bloggvänner frågar ibland.
Nu har vi ju stor familj, barnbarn i olika åldrar, kul att umgås. Och hjälpa de vuxna barnen. Min 90-åriga mor dog i våras. Vi var fyra generationer som bodde nära.
Roligt du uppskattar inlägget. Generationsboende är inte för mig, men fint där det fungerar.
Ett intressant ämne som jag har fått en del insikter i genom åren. Jag vet att jag har gjort skillnad och ibland stor sådan. Många gånger på samma sätt som du har gjort och det känns alltid väldigt bra när jag inser att någon har blivit hjälpt tack vara mig. Men det är lätt att ibland glömma bort sig själv, vilket jag har insett i mina samtal med Gunnar. Man måste göra den där skillnaden för sig själv också, precis som du skriver. Det har jag blivit bättre på.
Kram
Väldigt lätt att glömma bort sig själv, bra du fått insikten och blivit bättre på det. Kram!
Vilket tänkvärt blogginlägg. Självklart ställer vi upp om det är någon som behöver hjälp, känd eller okänd. Nu har vi ju en skock vuxna barn och barnbarn som också behöver hjälp även om barnbarnen börjar bli stora men då uppstår andra behov. Precis som du skriver är det ofta en win-win situation när man ger en hjälpande hand.
Självklart är väl att behandla andra som man själv vill bli behandlad och sedan finns det ett par hjälporganisationer som jag gärna hjälper med en slant, t ex Operation Smile och Läkare utan gränser. De gör verkligen skillnad!
Tack! win-win är det absolut oftast. Bra hjälporganisationer att stödja.
Härligt och tänkvärt inlägg!
Att se andra och visa medmänsklighet (i stort och smått) är så viktigt för att öka människors välbefinnande. Tror jag i alla fall. I mitt jobb försöker jag uppmuntra och stötta de jag möter, så att de finner sin potential och glädje i det de gör. Det är inte alltid lätt och tyvärr inte alltid möjligt. Men det är så otroligt härligt att se någon man handlett gå i mål och inse att de gått så mycket längre än vad de själva hade trott eller hoppats på.
Ha en fin kväll!
Tack! Det är underbart att se när poletten trillar ner, så upplevde jag det när jag undervisade på högskolan också. Tack detsamma!
Making a difference to people is one of my strongest drivers. Throughout my life I have wanted, at first unconsciously and now fully aware, to add value and please others, over pleasing myself. I have a better balance these days, although I do love to bring value to others over my own needs.
That is a beautiful drive, when its balanced. And I am a receiver of your wish to please, so very often! I am blessed to have you as my friend.
Ett väldigt fint och tänkvärt inlägg. I mitt yrke som sjuksköterska är det en självklarhet att finnas till för andra men även privat så är det för mig en självklarhet. Sen finns det ett ”men”, ett ord som alltid får mig att tänka på Tony Irving 😉 🙂 av någon anledning…
Mitt MEN är att, visst är det en självklarhet att finnas där för andra men att det inte får bli på bekostnad av mitt eget mående. Jag har kraschat många gånger med sjukskrivning och terapi så med åren har jag lärt mig att det finns gränser. Jag har med åren blivit bättre på att använda ordet Nej och många energitjuvar har rensats bort från min vänlista. Vi ska absolut finnas där för andra men man ska inte bli utnyttjad för den man är.
Tack! Och tack för att du är sjuksköterska och finns där för andra. Det där att det lätt kan bli på bekostnad av ens eget mående behöver en hålla koll på. Något jag inte lyckades med när jag var yngre, men ju äldre jag blivit så har det blivit bättre. Energitjuvar är bortrensade här också.
Fint skrivet Anna!
För min del är det också viktigt att finnas för andra som behöver det just då, just nu…när man minst anar det
Jag ordar kanske inte om det särskilt mycket men att vara lyhörd för andra och deras situation, är något som jag tror att många av oss är och som jag vinnlägger mig om att vara. Man kan göra skillnad på ett enkelt och bra sätt. Bra skrivet i kommentaren också från Susanne här ovan, om detta med energitjuvar. Sådana ska man inte samla på, de tar för mycket energi som man annars har och kan dela med sig av på ett helt annat sätt för dem som verkligen behöver det.
Kram
En behöver verkligen inte orda om det! Jag försöker dock få ner mina tankar på bloggen och ibland blir det sådant som jag tänker kan vara bra att läsa om ifall jag tappar minnet av någon anledning. Det är en stor skräck för mig, om jag skulle vakna upp en dag utan något minne om vem jag är. Finns små och enkla saker en kan göra för att göra skillnad, men energitjuvar rensar jag bort. Tack för att du kom tillbaka och skrev din reflektion. Kram
Stämmer! Det är win-win att finnas till för andra, samtidigt får man en bra känsla själv. Om man kan hjälpa nån, på ett eller annat sätt. Och du inspirerar!
Verkligen win-win! Vad glad jag blir att du tycker det!
Jag blir lycklig när jag kan glädja eller hjälpa en medmänniska. Däremot är jag ibland lat och söker inte aktivt upp situationer där jag kan hjälpa. Jag har dock tankar på att engagera mig lite mer nu då jag inte längre har hund som livskamrat. Jag var mycket aktiv under flyktingvågen 2015 och har lärt muminsvenska till många flyktingar. Har kontakt med flera än idag fast de har spridit sig inom landet. Jobbade ideellt på kyrkans loppis under flera år, fast jag inte är med i kyrkan längre…
Men jag känner att man behöver må bra själv för att ha något att ösa ur,. till dess nöjer jag mig med små gester som inte kräver mycket mer än ett leende, ett ord på vägen….
Jag med! Det är nog bra att du inte letar upp situationer hela tiden, tänker jag. Med tanke på syrgasmasken. Det är ju toppen om du hittar något du vill ”jobba” med framöver där du gör skillnad för andra.