Att jobba 100% är en norm, men inte alltid det rätta

Vi får ofta frågan om hur mycket vi jobbar. Hur många timmar vi gör varje dag. Vi kan inte svara, för vi vet inte. Och det är inte särskilt intressant. Men vi jobbar inte heltid någon av oss.

Jag träffade en person som berättade att hen skulle gå ner i tid till 80% men skulle försöka hitta ett annat jobb som fyllde ut till 100% igen. Varför då, frågade jag. Och personen hade inget svar. Kanske var det så att tanken inte ens föresvävat att det ju går alldeles utmärkt att jobba mindre än 100%. För vi är så otroligt styrda av normen att vi ska jobba heltid. Det fick igång min hjärna.

Varför jobba 100%?

Har du funderat kring varför du jobbar 100%? Eller kör du på bara för att det ska vara så? Kanske du har några av de här argumenten för att jobba heltid.

Jag har inte råd att inte jobba 100%

Visst blir inkomsten högre ju mer en arbetar. Men jag misstänker att utgifterna ökar i takt med att lönen ökar hos de flesta. Så var det i alla fall för oss. Och för att få en lägre lön att räcka minst lika bra så handlar det om att sänka utgifterna. Varför strävas det alltid efter högre lön istället för att se över utgifterna. Vänd på tanken lite, jag tror att många av oss kan minska våra utgifter utan att den nästan inte ens märks. Bara vara lite smartare med det vi handlar och se över de där transaktionerna som dras varje månad, vare sig vi nyttjar tjänsterna eller inte. Alla bäckar små.. det är ett mycket användbart uttryck när det gäller detta! Att löneförhandla med sin arbetstid istället för ökad lön är ett sätt att bibehålla lönen och sakta men säkert minska arbetstiden.

Vill inte få för låg pension

Pensionen påverkas av hur mycket en får i lön. Om en går ner i lön så minskar inbetalningarna till pensionsfonderna från din arbetsgivare. Min tanke är att om en lärt sig att sänka sina utgifter under de yrkesverksamma åren så kanske en klarar sig på lägre inkomst även som pensionär. Och jo, jag är väl medveten om att många har en väldigt låg pension idag och verkligen kämpar för överlevnad. Vi är också många som är födda på 60-70-talet som pensionerna ska räcka till. Om vi lever så länge. För mig och Roger handlar det om att leva när vi lever. Vi vet inte ens om vi får uppleva någon pensionsålder. Men nu lever vi. Och det vill vi känna i varje fiber i kroppen.

Alla andra jobbar ju 100%

Att jämföra sig med alla andra är lätt. Enkelt att följa strömmen. Och normen. När en gör som en behagar får en ofta förklara varför. Argumentera och stå upp för sitt val. Men det finns ingen som helst anledning att känna så. För var och en gör vi våra egna val och en behöver inte förklara, om en inte vill. Att skita i vad andra gör och tycker är viktigt för att känna trygghet och glädje i sina val tycker vi. Och var och en av oss har våra egna liv att ta ansvar för. Det räcker ofta mer än väl.

Det är hög status att arbeta mycket

Som egen företagare fick jag lära mig att det var illa att säga att jag hade tid för nya kunder. Det kunde ju verka som att jag inte var attraktiv att anlita. Att hela tiden påstå att jag hade massor att göra skulle ge mina kontakter ett förtroende för att jag minsann var väl anlitad och det i sig ett rykte om min kvalitet. En bekräftelse på hur kompetent jag är. I helsike heller! Att jobba 8-14 timmar per dygn är banne mig inte en bekräftelse på min kompetens. Så här i efterhand tycker jag faktiskt det är tvärtom. Det var okunskap, girighet och ignorans som gjorde att jag jobbade så mycket. Det är inte så fina egenskaper. Visst har varje arbetad timme gett mig erfarenhet som gett mig ökad kompetens, men om jag fortsatt i den takten hade jag inte varit anlitad alls längre då jag förmodligen blivit sjuk av mitt hårda arbete. Nu har vi båda struntat i normen och funnit balansen mellan fritid och arbete, innan det var försent.

Samhället fallerar om vi alla jobbar mindre

Nej. Inte om en ska tro vad som går att läsa på nätet i alla fall. Produktiviteten är enorm och vi har hjälp av både datorer och robotar. Vi behöver inte slita ut människorna längre, vi kan istället slita ut maskinerna. Jag är inte insatt i hur det skulle påverka landets ekonomi och vilka följder det skulle få om många valde att gå ner i arbetstid. Men folk stressar hela tiden, det kan inte vara bra för landets ekonomi det heller, när sjukdomarna slår ut oss en efter en.

50% den nya normen

Jag tycker att det skulle vara norm att arbeta 50%. Självklart oavsett kön och arbete. För alla. Så som 100% är normen nu, så ändrar vi till 50%. Fler kommer i arbete och samvaron med familj och vänner ökar. Det kommer finnas tid för samtal, möten, gemensam matlagning och reflektioner. Insikter och utsikter. Färre skilsmässor och sjukdomar, mindre kriminalitet och väldigt mycket roligare liv för alla. Kortare skoldagar och mer lärande hemma i det dagliga livet. Det är min övertygelse att både samhälle, familjer och individer skulle må bättre av en norm på 50%.

Men med det sagt så finns det ju alltid de som inte vill följa normen, så de som vill jobba mer ska självklart vara välkomna att göra det!

Och nej, detta är inte en politisk fråga. Jag reflekterar. Och gör det gärna tillsammans med dig, men helt utan politiska referenser. Och jag vet fortfarande inte hur många timmar vi jobbar. Men vi jobbar väldigt mycket mindre än tidigare. Och vi kommer aldrig gå tillbaka till heltid, om inte den ändras till 50% vill säga :).

Här är ett inlägg om hur vi kan jobba och resa samtidigt, det är en fråga vi fått tidigare också.

/Anna