Att ha egna mandelträd och kunna njuta av mandelblomningen är verkligen något jag drömt om, nu är mandelblomningen precis över, men jag bevarar känslan genom att fotografera den.
Vid två olika tillfällen så fotade jag de små spretiga träden, bladen och blommorna. Nära och på lite längre avstånd. Dels med 35mm objektivet och dels med macrot och i helt olika ljus.
Hoppas du kan njuta och föreställa dig prakten och kanske även doften. Den senare är inte bedövande av de här träden, men om jag luktar nära blomman så känns den, även om det finns många andra blommor som luktar godare så bidrar den ju till min upplevelse i alla fall.
Här är bildbomben på årets mandelblomning!
Eftersom mina träd är små fortfarande och dessutom bara fyra till antalet så är det mäktigast känsla när jag går nära, men de lyser upp fantastiskt där mitt i Skogsgläntan!
I fredags åkte vi igenom Alentejo, österut, och körde förbi flera fält där stora och vackra mandelträd var uppryckta och låg ovanpå jorden. Jag blev så nedstämd, det såg ut som en trädkyrkogård. På andra fält blommade mandelträden ståtligt. Gissar ägaren bestämt sig för att byta ut mandelproduktionen mot något annat, troligen oliver, vilket det finns mängder av i Alentejo.
Lämna ett svar