Dags att byta ut flödet?

Har funderat på hur jag ska göra med mitt Twittrande och Facebookande. Jag vet fortfarande inte hur jag ska göra, men nu har jag ventilerat så mycket med mig själv att jag känner att jag gärna ventilerar med andra också.

Jag förändras och utvecklas hela tiden. Det tycker jag är fantastiskt och det har jag många av personerna i min omgivning att tacka för.

I mitt flöde av härliga människor lär jag mig så mycket nytt, får svar på frågor och känner en stor glädje åt att ibland själv vara den som hjälper andra. Jag lär känna nya personer och får höra viktiga saker och jag lär mig massor av sånt som är mindre viktigt. Men jag utvecklas. Faktiskt varje dag lär jag mig något nytt och det är fantastiskt!

Twitter

Jag följer många personer på Twitter. Jag följer över tusen personer och tycker det är svårt att få en relation med för mig nya personer. Samtidigt som jag älskar farten och möjligheten av att kunna hoppa in här och nu där det passar mig. Men folk och tweets liksom ”försvinner” i flödet. Inte för att jag någonsin har läst alla tweets. Det är inte min ambition, men med så många personer i flödet blir det svårt att lära känna fler, det blir för mycket helt enkelt. Märkligt men så upplever jag det.

Jag har fått rådet att använda listor, men det är inte alls rätt för mig. Har provat – men nej, jag vill inte sortera och titta i olika listor. Då känns det mer rätt att avfölja. Men att avfölja kan få väldiga konsekvenser. För det finns många som blir väldigt ledsna och tar det personligt.

När jag avföljer så gör jag det för att påverka innehållet i mitt flöde, inte för att jag tycker något personligt om personen. Men det når jag liksom inte fram med genom att avfölja. Ska varje avföljning föregås av en tweet/DM om varför jag avföljer? Det känns inte relevant heller.

140 tkn inte alltid det ultimata formatet

Så när jag nu känner att flödet liksom tuggar samma saker som alltid och jag vill förnya, eller utveckla mitt flöde, precis som jag själv utvecklas så har det istället blivit att jag twittrar mindre. Många personer som jag inte följer på Twitter men som jag tycker är intressanta följer jag via bloggar eller på annat sätt. Men jag vill inte ha dem i mitt dagliga flöde. Med det valet betyder det ju inte att jag inte tycker personen i fråga har något att säga – kanske bara att jag inte gillar formatet 140 tkn med den personen.

Jag vill inte göra någon ledsen, jag vill inte avfölja om folk tar det personligt och känner att jag sviker. Antal följare är viktigare för många andra än vad det är för mig. Jag tycker självklart det är roligt att folk vill följa mig. Men jag kan inte följa alla tillbaka längre. Vilket har varit min ambition hela tiden, vilket jag berättar om här.

Facebook

Jag har aldrig haft en tydlig och klar strategi för hur jag vill använda mitt Facebook konto. Men jag har inte varit vidöppen och det kommer jag nog inte bli på Facebook heller. Vet inte varför jag valt göra så men idag är jag glad för det. För min wall på Facebook fylls av samma länkar, av gilla och dela-tävlingar (som faktiskt oftast är olagligt!) och enorma diskussioner om viktiga saker. Ja, det är ett bra ställe att sprida sina åsikter. Men jag vill inte bara läsa om ex. pepparkaksgubbar den dagen som det trendar. För alla måste tydligen säga sin mening i varje högaktuellt ämne. Det blir lite som vargen för mig, för jag orkar inte läsa allt. Orkar inte ens ta ställning nästan bara för att det blir för mycket.

Gillare respektive vänner

Jag har inte så många vänner på min Facebook, ändå väljer jag att rensa där emellanåt. Jag har en facebook-sida för mitt företag och jag hoppas att folk som bara är intresserad av mig i mitt  yrke väljer att gilla den sidan. Det är där jag pratar om WordPress, bjuder in till kurser och ger ett och annat tips när jag kommer ihåg. Där kan vi prata jobb hur mycket som helst! Det är därför jag har en företagssida, för att mina vänner som inte bryr sig ett dugg om mitt jobb ska slippa spammas av en massa WordPressrelaterade länkar t.ex.

Antal vänner är totalt irrelevant för mig, jag önskar interagera med mina vänner på Facebook. Pratar man aldrig med mig eller man delar sådant som jag inte interagerar med så åker man ur min vänkrets på Facebook till slut. Det betyder inte att jag inte tycker om personen eller att jag inte vill fika och träffas utanför Facebook. Men jag kan inte ha ett flöde fyllt av ett för mig ointressant innehåll eller innehåll som jag redan läst för jag följer bloggarna själv. Det blir för mycket.

Antal gillare på VimleWebbs facebook sida är såklart mer intressant. Det är ju mitt jobb. Det jag lever på. Kan jag nå ut till fler med vad jag kan erbjuda så är det bra. Men jag har även här hellre gillare som verkligen gillar det skriver om där än att de gillar för att de gillar mina grisar t.ex.

@gladagrisar

På tal om grisarna så fick jag häromdagen skit för att jag hade ett separat konto för grisarna på Twitter, @gladagrisar . Tanken bakom det kontot är att folk som faktiskt är intresserade av att följa just minigrisarna kan följa det kontot istället för mig. För jag pratar ju inte bra om grisarna på mitt personliga twitterkonto. Det var ett sätt att hjälpa till att inte spamma flödet för andra. Kanske det var fel tänkt, men nu finns det i alla fall ett gäng gillare där så jag fortsätter – rätt sporadiskt att twittra som @gladagrisar ibland. En annan fördel är att även @vimleroger kan twittra som @gladagrisar.

Tanken har länge funnits att skapa ett separat twitterkonto för VimleWebb men jag kan inte hålla isär twittrandet i så många konton så jag har släppt den tanken. Det hade blivit för mycket att hålla koll på.

Grät när jag själv blev borttagen som vän

Men jag kan säga att jag förstår att man blir ledsen. Min son, 20 år, tog bort mig som vän alldeles innan jul. Jag grät, mellan julskinka och julklappar, på toaletten.. ja sådär som man gör när man skäms för sin reaktion. När jag frågade så fick jag förklaringen att det berodde på att jag spammade hans flöde. Jag hade väldigt svårt att förstå det, jag facebookar inte varje dag ens. Men jag får mycket respons när jag skriver på Facebook och då rankas jag som intressant i min sons flöde av Facebook. Fast han själv tycker inte det så klart. Han kunde valt att ”dölja”, men jag gillar faktiskt nu så här i efterhand att han var ärlig och kunde stå för vad han tyckte och istället avfölja mig. Jag vet ju att han inte älskar mig mindre för det! Han vill bara ha ett annat flöde, det blev för mycket av mamma helt enkelt. Jag lärde mig massor utav den avföljningen, tack D!

Lösning?

Eftersom jag inte vet hur jag lösa allt det här som blivit för mycket så fortsätter jag nog som jag gjort hittills, tills jag hittar lösningen. Jag avföljer några här och där, då och då. Jag rensar bland mina facebook vänner också. Om det är dig jag tar bort, snälla ta det inte personligt. Det är helt andra saker som avgör mina flöden!

Nu är jag jättenyfiken på hur du resonerar, om du har samma känsla om att det kan bli för mycket av det goda ibland. Är det här en vanlig känsla eller är jag helt ensam att bolla med de här tankarna? Dela gärna vidare till andra och kommentera gärna!