El Camino de Santiago, vandra 80 mil med ryggsäck. Jag har en ruskigt romantisk bild av detta och det har stått på min bucketlist i många år nu.
Inspirerad av filmen The Way
Flera år innan jag såg filmen The Way med Martin Sheen, producerad av hans son Emilio Estevez, har jag varit sugen på att gå El Camino de Santiago. Men när jag såg filmen bestämde jag mig och skrev upp vandringen på 80 mil på min bucketlist. Jag har dessutom sett filmen två gånger, vilket bara hänt med Dirty Dancing innan 🙂
Vad fascinerar mig med El Camino de Santiago?
Jag tror mest det handlar om helheten. Om enkelheten.
Kontrasterna
Det är enormt stor kontrast till det jag gör idag. Miljön skulle vara en stor kontrast. Utmaningen skulle vara mer fysisk, skulle vara i ständig rörelse till skillnad mot mitt stillasittande jobb.
Alla är på väg nånstans
Häftigt att alla möten med andra är pilgrimer som hela tiden är på väg. Som vill något, som har en story att berätta. Som har en orsak till att vandra de där 80 milen på några veckor. En del går av religiösa skäl, men vandringen har olika syften för alla som går har jag förstått.
Leva i nuet
För mig skulle vandringen handla om att göra något som inte är styrt av tid. Att inte använda en dator på flera veckor. Blogga kan man ju göra med telefonen. Eller så skriver man analog dagbok.
Jag försöker hela tiden leva mitt liv i nuet. Men det går inte till 100% när jag driver eget bolag i en bransch som kräver kort ledtid och snabba svar. Tror inte om mina kunder vill vänta på svar i 4-6 veckor.
Att gå El Camino de Santiago skulle för mig innebära nuet. Att se vyer här och nu. Se landskapet förändras över tid och landa. Landa helt i här och nu. Tror jag.
Vad skrämmer och oroar mig?
Men samtidigt som vandringen fascinerar och lockar mig så finns det saker som skrämmer och oroar mig.
Boendet
Boendet är en av de största mentala hindren för mig. Jag är rädd för kryp. Inte i naturen i deras naturliga miljö, men i min säng. Jag har haft några vidriga upplevelser med spindlar i säng och i sovsäck så det sitter ganska djupt. Men det kommer inte vara ett hinder den dagen jag går. Men i tanken är det ett stort hinder.
Maten
Jag äter inte kött, kyckling eller gluten. Jag har förstått att det kan vara svårt att få mat på härbärgerna om man inte äter kött. Men samtidigt har jag läst att man besöker mycket byar, så förhoppningsvis kan man handla på sig mycket frukt och grönt. Bröd misstänker jag att jag får vara utan under vandringen.
Klarar kroppen det?
Jag har en försvagad ländrygg. Har opererat ryggen för många år sen. Kommer den klara påfrestningen av packning och flera mil till fot varje dag. Dag ut och dag in. Jag hoppas innerligt det. Och självklart måste jag förbereda kroppen för den stora vandringen.
Målsättningen är att jag en dag ska gå alla 80 mil
Alla gör sin egen Camino. En del skickar packningen istället för att bära den. En del tar buss vissa sträckor. Några går 2 mil per dag, andra 4. En del går bara en delsträcka i taget.
Jag vill gå hela sträckan. Helst. Och bära min packning. Men kanske min kropp ger mig andra förutsättningar och då får jag tänka om. Jag vill ju var i nuet – och skulle nuet säga mig att vila så gör jag det. På bästa sätt så klart!
Jag längtar till min vandring. Den är ännu inte planerad. Men den kommer. Var så säker!
Länktips
Googlar du hittar du massor av bloggar och sajter om Caminon. Här är länkar som jag har haft stor glädje av i mitt suktande efter min egen vandring.
Lyssna gärna på podden Gott Prat där Maria intervjuar Marie Bergwall om bland annat hennes vandring av El Camino de Santiago.
Facebook grupp för svenska Camino pilgrimmer
Blogginlägg med massor av +/- med El Caminon
15 svar till ”Drömmen om El Camino de Santiago”
De kan man kalla långpromenad! Hoppas att du en dag får checka av vandringen från din bucketlist! Skulle nog bli en oförglömlig resa!
Tack! Ja det hoppas jag oxå 🙂
Jag har en arbetskamrat som gått en stor del av sträckan och han pratar ofta om det som en vändpunkt i livet. Jag har bara gått kortare pilgrimsvandringar och det är ett väldigt skönt sätt att… ja… reflektera.
Lycka till med förberedelserna och genomförandet!
Tack! Just de där 80 milen har jag verkligen hängt upp mig på 🙂 Kortare sträckor är så klart också skönt!
Även här, finns El Camino på bucket list. Inte heller här är det planerat, men jag drömmer och tänker att En dag. En vän gick hela för ett år sedan, inspirerande till tusen. Att bara göra det… Ja. En dag!
Precis. Längtar till den dagen!
Att vandra eller inte vandra. Jag kommer nog aldrig göra en sådan vandring, men förstår varför det lockar. Utmaningen, mödan, målet. Att nå dit och att samtidigt ta vara på tiden som själva vägen/vandringen ger. Låter bra.
Ja det är frågan 🙂 Låter bra och ÄR förhoppningsvis bra. Vet man ju inte förrän man provat och jag provar gärna.
Jag har blivit uppmanad att gå den av prästen som är med i Gifta vid första ögonkastet.. Vi var på en skrivarkurs samtidigt. Jag var beredd på att kasta mig loss där och då men tvekade lite för länge. En sträcka som jag blev föreslagen att börja med var att gå Camino Portugues som lär vara lite lättare. https://www.caminoadventures.com/camino-portugues/
Planering är allt, då kommer du att fixa det galant.
Tack för tips! Finns många caminos att välja på. Tvekar du fortfarande? 🙂
Ja, jag har så mycket idéer som behöver sjösättas först.
Portuguese var lätt men i betydligt tråkigare i alla fall Lissabon till Porto. Camino Norte svårare men otroligt vacker. Francés fin men mycket folk. Inglés underbar men kort. San Salvador+Primitivo var nog bäst. Vackert och få människor.
Tack för dina tankar och att du delar med dig av sin erfarenhet. Svårt att välja, tur jag har en del planering kvar.
Allt har sin tid 🙂
[…] så nyfiken som jag är så ändras och tillkommer det nya saker hela tiden. När jag skrev om min dröm om El Camino de Santiago kände jag att ett inlägg med min bucket list behövde […]