En märklig middag, men med ett trevligt sällskap

Så bekvämt att äta på hotellet när en bara bor en natt, så vi såg fram emot att få en god middag. Blev inte så, men ändå en bra kväll!

När vi var på vinprovningen så frågade de var vi kom ifrån och när vi berättade att vi bodde bara 45 minuter bort tyckte de att det var roligt att vi bodde i Alentejo och inte i Algarve som ”alla andra”.

En annan av deltagarna som var med på visningen av vingården kom fram och presenterade sig och berättade att han var portugis men bor i USA sedan många år. Han ställde en del frågor om hur vi upplevde det att bo i Portugal och vi ställde frågor om varför han lämnat landet för USA. Ett trevlig samtal som vi fick avsluta då vår vinprovning började.

Vi sa ”vi ses på hotellet” för vi visste de bodde där också. När vi senare gick till restaurangen för att äta middag satt de utanför med en drink och vi fastnade och fortsatte vår dialog. De var tre personer, en besättning på ett privat flygplan, som flyger ”snuskigt rika” personer kors och tvärs i världen. Två piloter och en värdinna, alla tre boendes i USA.

Fantastiskt trevliga och när vi skulle gå in för att få våra bord, så frågade jag om vi skulle sitta tillsammans istället så vi kunde fortsätta prata. De tyckte det var en utmärkt idé och det var väldigt tur, för utan deras sällskap hade vi nog inte alls haft en trevlig kväll!

Jag är ju kinkig med maten, har berättat det hundra gånger så du vet säkert det redan. En vegetarian som inte äter gluten har sällan ett stort utbud att välja på, lika så här. Men jag tänkte att jag äter väl fisk då, det händer att jag äter det när det inte finns vegetariska alternativ. Vilket det inte fanns här.

Torsk & griskind

Den portugisiska piloten (som ju alltså kan portugisiska.. ) och jag beställde torsk. Jag hade glömt bort att det ju är torkad fisk som sedan blötlagts i vatten innan den tillagas. Såg en fin torskrygg framför mig, men det var ju så klart helt fel förväntan. Piloten sa att han aldrig sett färsk torsk i Portugal. Till torsken skulle det serveras kål och hummus. Det tyckte både jag och piloten (som så klart har ett namn men det är oviktigt här) var ett konstigt tillbehör så vi frågade om vi kunde få kokt potatis istället (det fanns nämligen till andra rätter). Men nej, det gick minsann inte att ändra på kompositionen av rätten.

Nåja, vi tjafsade en stund, eller piloten gjorde, men det hjälpte inte, trots att han pratade portugisiska. Sen kom maten in.. de andra från besättningen hade beställt griskind och tyckte det var jättegott, Roger åt bläckfisk som var ätbart, men typ bara det. Den portugisiska piloten hade beställt två huvudrätter, för han var hungrig och jetlaggad. Men trots att det inte fanns några språkbarriärer så gick det inte fram till servitören.

Vi satt där med våra illaluktande fiskar framför oss, jag kunde inte äta den, tog några tuggor av hummusen bara. Piloten åt inte mer än några tuggor heller och sedan klagade han till servitören och sa att den inte gick att äta. Han fick inte in sin griskind heller, för det var helt plötsligt för sent att beställa den trots att det var de som missat den när vi beställde.

Som kompensation fick vi in en väldig trist frukttallrik, med uppskurna skivor av ananas, torr apelsin och kiwi. Det blev min middag tillsammans med lite ost som fanns kvar från aptitretaren som besättningen tagit in (och bjöd oss på). Sen kom servitören med en flaska vin från vingården, som han öppnade och sa att han bjuder på den. Men då hade vi ju ätit upp allt redan…

Samtalen

En mycket märklig upplevelse vad gäller maten. Men vilken härlig kväll det ändå blev med fina samtal, skratt och en vacker ”golden hour” då vi var flera som sprang ut och fotade ljuset.

Vi pratade om deras arbete, fick se en film från insidan av flygplanet, som så klart är urtjusigt. De berättade hur de far runt och vi fick också höra om deras hemma miljöer. Vi jämförde semester & sjukfrånvaro, huspriser och löner mellan USA, Portugal och Sverige. Självfallet var de också nyfikna på vår flytt hit och vi berättade om huset och även lite om Sverige.

Piloten är född och uppvuxen på Azorerna men har släkt på fastlandet. Han har fått ett sug av att återvända till sitt hemland och åka runt.

Eftersom de flyger till Portugal emellanåt så bestämde vi att nästa gång som de kommer ska vi försöka ses igen.

La till varandra på Instagram för att hålla kontakten där.