Energin flödar lättare numera

Idag ska ni igen få läsa om ett annat par som valt att leva på heltid i sin husbil.

Vi har följt Peter & Susanne på Instagram rätt länge och det var väldigt roligt när de mötte upp oss på Bunn så vi fick lära känna varandra lite mer. Här kommer deras berättelse om sin livsstil att bo på heltid i husbilen och dessutom arbeta platsberoende på heltid.

Peter & Susanne

Vi bor i Sverige och är 59 respektive 56 år. Vi har bott i husbilen på heltid sedan i mars 2020. Innan bodde vi i ett hus i Karlskrona men flyttade sedan vi till en 2-rumslägenhet i Borlänge (hyrde ut huset under den tiden). Vi är skrivna hos Peters dotter i Karlskrona, hon fotar eventuell post och mejlar till oss. En del av posten får vi via Kivra och de flesta räkningar har vi som autogiro eller e-faktura.

Våra fritidsintressen är fotografering, handarbete, vara ute i naturen och läsa.

Egenskaper och egenheter hos Peter

Social och utåtriktad, gillar att träffa nya människor, men samtidigt vara ensam när känslan infinner sig. Väldigt observant och lyhörd, får snabbt en överblick över situationer. Med andra ord: har koll på allt! Ser möjligheter i det mesta. Tidsoptimist! När Peter säger att det tar max en halvtimme kan vi lägga på 1 timme.

Egenskaper och egenheter hos Susanne

Inte lika social men blir bättre och bättre på det. Inte heller lika observant, missar det mesta! Jag är nog den av oss som ser saker lite mer realistiskt. Peter kallar mig ibland pessimist men jag kallar mig realist. Jag har lite mer koll på tiden. Vi kompletterar varandra väldigt bra.

Husbil utan namn

Vårt hem är en Carthago chic c-line XL, 2012. Den har gått cirka 5600 mil och vi har ägt den i cirka 1 månad. Vi har precis bytt. Inget namn ännu på bilen, det kanske växer fram.

2015 köpte vi vår första husbil, det var en halvintegrerad Dethleffs med alldeles för låg lastvikt. Vi bytte ganska snart till en Hymer men där var det för lite utrymme för bland annat kläder. Då hade våra tankar börjat snurra om att vi ville något mer med vår husbil och vår nuvarande Carthago uppfyller våra behov!

Extra utrustning på bilen är: Solcell, parabol, markis, köksfläkt, SOG. Solceller för att vi inte vill vara beroende av el, vi tycker om att stå på lite lugnare platser där el inte erbjuds. Köksfläkten gillas när vi lagar mat!

Prylar vi har med oss är: Extra kyl/frys, grill, en stor plastback med garn, fiskespön, diverse verktyg, två extrastolar, extra 10-liters dieseldunk, dammsugare. Cyklar försöker vi hitta en lösning på (har inget cykelställ och garaget är lite för trångt) så vi kan ta med oss dem i framtiden.

Bilen är 8,36 meter lång, 2,34 meter bred och 3 meter hög. Totalvikt 5000 kilo. Har i nuläget cirka 80 kilo tillgodo i lastvikt. En ständig jakt att lätta på vikten.

Viljan vann över rädslan

Önskan om större rörlighet och frihet p.g.a att våra barn är utspridda över landet var största orsaken till att vi hamnade i en husbil,  hade aldrig tanke på husvagn. Sättet att leva är en dröm som gått i uppfyllelse men det krävde relativt lång planering.

Vi gillar bäst enkelheten och minimalismen med den här livsstilen, att vi har litet hus på hjul med en stor trädgård, att det är föränderligt.

Jag (Susanne) har en närstående som jag visste skulle bli förtvivlad över mitt val och det gjorde att jag själv tvivlade länge på om jag skulle våga flytta till husbilen. Till slut vann viljan över rädslan och omställningen var relativt enkel.

En målbild med denna livsstilen är att inte var bunden till en plats på grund av jobb, en ständig tanke om att kunna hitta ett alternativt sätt att försörja sig, ett annat att kunna bevara vår minimalistiska livsstil. Att uppleva olika miljöer och ändå ha tryggheten i ett hem vi alltid har med oss. Känslan av oberoende.

Matsmarta minimalister

Vi bytte husbil för vi upptäckte sådant vi saknade. Bl.a. en. större köksdel samt mer förvaring för både prylar och kläder. Att hålla ordning på sådan liten yta är viktigt för trivseln, i den förra blev duschen en garderob, förråd, städskåp. Det blev omständligt när vi skulle duscha. Då flyttades alla prylar till sängen för att sedan ställas tillbaka.

Vi frågar oss ständigt: behöver jag detta verkligen? Om inte, ryker det och det genererar mer plats. Minimalism har fått större utrymme, ger mer space både fysiskt och mentalt. När vi rensade ut alla prylar från lägenheten kände vi hur det blev lättare och lättare att andas för varje tom yta som uppstod. Insåg mer och mer att det tagit energi av oss, tyngt oss, tror att energin flödar lättare utan en massa prylar omkring sig.
Vi är mer matsmarta, slänger mindre mat, tar mer vara på det vi har hemma. Lagar mer vegetariskt. Vi är mer utomhus, även på vintern. Mer nyfikna på människor som lever som vi. Mer nyfikna på nya platser att upptäcka.

Båda jobbar heltid

Vi arbetar heltid, Peter som egenföretagare, Susanne som medicinsk sekreterare. Vi bor betydligt billigare nu, köper betydligt mindre prylar. Matkontot är lägre. Mest pengar läggs på mat, bränsle och ställplatser. Förutom denna bil äger vi en personbil som vi använder vid kortare turer samt till och från arbetet inne i stan. Även en del annat som större verktyg och sådant som har affektionsvärde, vilket vi magasinerat.

Säsongsplats på camping

Just nu står vi på säsongsplats på Skönstaviks camping i Karlskrona. Då vi har heltidsarbete båda två vill vi ha någonstans där vi även kan ha personbilen och säsongscamping är det billigaste alternativet just nu. Det vi föredrar är ställplatser och fricamping och då brukar vi stanna i 2 max 3 dagar. Vi har ju inte sett alla boplatser men en, eller två, favoriter i Sverige hittills är Nogersunds ställplats och Tosteberga hamn. Sedan har vi flera stycken i Tyskland längs Moseldalen, bl.a. en i Urzig.

Skulle vi fricampa utan några faciliteter skulle vi nog klara oss i 6 dagar på sommaren. Det vi tycker är viktigaste på en boplats är möjligheten att tömma toa och gråtanken. Vi har ju inte haft denna bilen så länge men hittills har vi inte haft några problem med att hitta boplats. När vi åkt runt denna sommar har vi fått plats på de ställen vi stannat vid.

Mil efter mil

Som det är nu kör vi cirka 1500 mil per år. Upplever inga bekymmer med att köra i Europa. Oftast är vägarna är bättre. Det finns oftast fler och organiserade platser att stå på. Vi undviker oftast kuperade områden, väljer sällan betalvägar. Hittills har vi rört oss i Danmark, Tyskland och Holland. Tycker mycket om att köra i Tyskland. Allt är lättare med husbil där. Vår färdväg styrs av spännande och annorlunda miljöer än vad vi är vana att se. Vi är nyfikna på nya platser och annorlunda upplevelser.

Nackdelar med livsstilen

Har haft en del bekymmer genom åren med husbilarna, men har upplevt att det gått att lösa relativt smidigt. Vi saknar inget från tidigare livsstil. Finns inget vi offrat direkt, kanske närheten till barnen. I alla fall känslan av närhet. Närheten till Susannes mamma som börjar bli gammal. Det är det som jag (Susanne) tycker är jobbigt. Nu är hon frisk, men hur blir det dagen hon kanske blir sjuk och behöver mig nära?

Framtiden

I tankarna befinner vi oss någon helt annanstans än på campingen i Karlskrona. På ett arbete som inte är platsbundet, ett arbete som kan skötas från bobilen. I en utopi skulle vi vara helt fria utan något som binder, ekonomiskt oberoende och bara kunde dra dit lusten styr oss. Därför tänker vi att om vi sparar undan allt vi kan så kanske vi inom en inte alltför avlägsen framtid eventuellt skulle kunna gå i tidig pension.

Som det känns nu passar denna livsstilen oss för alltid. Vill alltid ha det så här, känns så enkelt. Det är detta hem vi har och som vi ska sköta om. Känns inte så betungande. Skulle vi mot förmodan lämna husbilslivet skulle vi kunna tänka oss att bo på en gård/ torp. Ett inte alltför stort hus men med lite mark så man kan ha lite odling av grönsaker, kanske eventuellt driva en ställplats?

Vi har ett instagramkonto som heter @lifeonwheels_sussopeter –  följ oss gärna där!

/Peter & Susanne

Alla bilder är privata!