Vad modiga ni är! Det är en kommentar vi ofta får. Men vi känner inget mod för vi är inte rädda för de förändringarna vi beslutar om. Men vi kan förstå att andra känner rädsla för att bryta upp och göra förändringar. Därav kommentaren.
Vi har inga problem med att ta beslut. Det är kanske en av de grundläggande anledningarna till att vi gör förändringar hela tiden, det tillsammans med drivkraften i förändringen i sig. Vi tycker helt klart det är bättre att ta ett felaktigt beslut än att inte ta ett beslut alls.
Fel beslut kan ändras
Eftersom vi gärna tar beslut är vi ju införstådda med att om vi tar fel beslut kan vi ta ett nytt beslut efter. Som då förhoppningsvis är mer rätt än det som var fel. Om inte kan vi ta ytterligare ett nytt beslut. Det finns nämligen ingen begränsning i hur många beslut vi kan ta i våra liv. Det är en viktig insikt. Vi kan ta 100 beslut om dagen om vi vill.
Sen kan en ju diskutera vad som är fel beslut. Varje beslut har utvecklat oss på något sätt. Varje beslut har lett till ny kunskap, nya erfarenheter, nya vänner, nya vyer… allt det är ju sånt vi vill ha ut av livet. Vissa beslut kan ibland kännas mindre rätt, men är de fel för det? Men visst, om ett beslut togs för att välja A-vägen och vi sen vände i rondellen för att istället ta B-vägen, så var ju det första beslutet fel.
Inget beslut leder ingenstans
Så även om ett beslut alltså kan vara mindre bra går det ju att ta nya beslut och därmed påverka hur livet utformas. Men om inget beslut tas så rullar livet bara på. Så som livet blir och som andra bestämmer/beslutar eller som normen och strukturen utformar det. Det är inte ett alternativ för oss, och har aldrig varit.
Våra beslut kan ibland landa tokigt hos andra, och det är okej. Vi förstår inte alltid andras val heller, men vi respekterar dem. Men det fina i kråksången är just det att våra beslut är utifrån vår erfarenhet, önskan, drivkraft och kunskap.
Att inte ta några beslut alls är inte vår väg. Vi vill prova och se vad som händer om vi tar en annan väg, inte den som är utmärkt med rött plastband. Vi tar inte alltid den stigen som är upptrampad, utan väljer oftare den som är lite vildvuxen. Och om vi tycker något känns lite läskigt så ställer vi oss frågan ”Vad är det värsta som kan hända?”.
Vad är det värsta som kan hända?
Den frågan ställde vi oss till exempel när vi startade vårt glasmästeri 2007 i Herrljunga. Ny ort, ny bostad och nytt företag. Det värsta som kunde hända var att vi skulle få ett stort och fint garage istället och ha mindre pengar på kontot. 5 år senare valde vi att lägga ner glasmästeriet på grund av studier och vi tog nya beslut som ledde oss till nya erfarenheter och upplevelser. Som att flytta in i husbil efter några år till exempel.
Och nej det är inte så att vi nu har tagit ett felaktigt beslut som vi behöver ta nya beslut om, jag har tänkt skriva om detta länge men inte riktigt funnit orden. Nu kom de. Har även beskrivit hur jag hanterar situationer med beslutsfattande i inlägget acceptera, anpassa och accelerera.
Bilden är från en ställplats i en liten halvtrött by som heter Widdern, men den har också några fina platser och vyer, som varje plats har. Allt beror på hur man tittar 😀
/Anna & Roger
16 svar till ”Fel beslut är bättre än inget beslut”
Det är nåt jag också fått höra eftersom jag sagt upp mig och slutat jobba, trots mina år kvar till pension. Det handlar inte heller om mod. Utan passion och relation. Till livet. Till att vara här och nu. Och ja – jag får väl söka jobb om det inte funkar då! (söka och söka… Jag har ju lovat att sommarjobba 5 v i sommar utan att söka sommarjobb….) Och det är ett val jag gjort.
Passion och relation. Ja. Verkligen! Kram!
Jag brukar iaktta mig själv när jag tänker; så modigt. Det är ofta en spontan första tanke när människor gör förändringar.
Men…nästa tanke är; det modigaste är kanske att stanna kvar. 😉
Bara för att vända lite på tankarna.
Exakt, det är så individuellt med vad som är modigt. Det är sunt att vända på tankarna, tack!
Dette var en bra blogpost Anna 🙂 Vi ser hele tiden likhetstrekk med måten dere og vi tenker på. At vi er modige er noe vi også hele tiden hører, men… vi er jo egentlig ikke så modige, vi har jo bare tatt en beslutning. Og som du sier, tar vi en feil beslutning, ja da tar vi bare en ny beslutning. Det er godt det ikke finnes en beslutningskvote.
Tack 🙂 Ska bli kul att träffas och utbyta erfarenheter i sommar! Ja beslut att ta finns inte i någon begränsning, det känns tryggt.
Visst är det bra att ta beslut.
Det sägs att en aldrig ångrar det man gjort, bara det som blev ogjort. En bra tanke är: Vad är det värsta som kan hända?
Svaret brukar inte vara så himla farligt…
En bra tanke är att inte bry sig om vad omgivningen tycker
utan följa sina egna tankar.
Visst är det :O) Och ja det värsta som kan ända är ofta inte så farligt.
Jag kan bara instämma. Vi ryckte upp våra bopålar 2006, sålde huset och flyttade hit till Spanien.
– Om det inte blir bra kan vi ju alltid flytta tillbaks till Sverige eller nån annanstans.
Så resonerade vi, men hittills har vi inte ångrat vårt beslut 🙂
När det kommer till dom små, dagliga besluten är jag dock väldigt velig. Som att välja vilken mat jag ska ta på en restaurang eller åt vilket håll vi ska gå på våra promenader. Men det har alltid ordnat sig ändå, trots mitt velande 😉
Finns en gammal braig film som visar det där med vägval och vad som kan hända. ”Sliding doors” med Gwyneth Paltrow. Det är två parallella historier som visar vad som hände när hon missade tåget och när hon kom med samma tåg. Intressant!
Härligt att ni är nöjda med era beslut, och att du även kan vela bland besluten i andra sammanhang. Svart eller vitt är det ju sällan. Har faktiskt inte sett Sliding Doors, trots att vi gillar film väldigt mkt. Kanske ska skriva upp den på listan ”filmer att se”.
Visst är det skönt att ta dom rätta besluten oftast!
Blir det fel går det ju oftast att ändra på 🙂
Vi ångrar inte ett dugg att vi blev med Bobil -05 🙂
Ha det gott…
Ja visst är det! Och ja, exakt bara att ta nya beslut med ny kunskap i bagaget. Och jag förstår er verkligen! Det är en enorm frihet att ha huset på ryggen 🙂
Hundra beslut om dagen – jo ibland blir det något sådant 🙂
Det är fascinerande hur olika vägar vi människor har till beslut. Vissa vill vända och vrida, hitta alla alternativa lösningar och resultat som sen vägs noga och jämförs. Andra tar beslut på en halv sekund och sen nästa och nästa och nästa. Det som fascinerar mest av allt är att så många är nöjda med sina beslut och vägen dit.
Jag är fortfarande väldigt glad över att jag och Johan lyckats mötas på halva vägen utan att jag tror att någon av oss känner att vi gör en halvhjärtad kompromiss. Numera är mina beslut något mer genomtänkta och hans är avsevärt öppnare – tänk så bra det kan bli när kärleken slår till.
Jag har insett att mina galet snabba beslut tidigare varit mitt sätt hitta mig själv. Numera är mina (fortfarande snabba) beslut min väg mot utveckling vilket jag älskar.
Jag älskar också att jag faktiskt får möjlighet att ta egna beslut för hur jag ska leva mitt liv. Det är en lyx inte alla får.
Välkommen hem förresten 🙂
Beslutsprocessen ser olika ut för oss också. Ibland spontant, ibland tar det längre tid. Oavsett tar vi beslut, men inga 100 om dagen. Inte längre iaf 🙂
Hej
När jag 2014 sa upp mig för att jag tyckte jag gjort mitt på arbetsmarknaden . Jag är reumatiker och min lkare tyckte att jag skulle slutat jobba för länge sen. Men alla utom en jag berättade det för sa vad ska du göra? Ta det lugnt och ta hand om mig själv. Det var det som sagt bara en som förstod. I alla fall så trivs jag. Och vi är precis hemkomna från en kortare tripp till Spanien och det är jätteskönt att få bestämma över sin tid.
Härligt att du följde ditt behov o tog ett beslut som är rätt för dig!