Det finns smärta och så finns det smärta. Just tandvärk är fullkomligt vidrigt och påverkar mig väldigt mycket. Jag kan inte tänka. Jag kan inte göra något vettigt alls faktiskt.
Dessutom tycker jag inte att värktabletter funkar särskilt bra mot tandvärk. Nu är jag inte en specialist när det gäller värktabletter, jag tar mycket sällan tabletter, jag behöver ha väldigt ont för att ens närma mig tanken att ta en tablett. Det är en stor tröskel för mig att gå över, så när jag gör det förstår Roger att jag har riktigt ont.
Men när det gäller tandvärk är jag snabbt i badrumsskåpet och rycker i paketen. Vi har alltid paracetamol och ibuprofen hemma. Dessutom har jag kvar tabletter som läkaren skrev ut när jag skadade armen.
När jag var hos tandläkaren i januari så berättade hon för mig att min smärta jag hade då troligen inte var för den trasiga tanden hon hittade, utan att det var tandhalsen som var blottad. Jag hade inte ens hört om den problematiken tidigare, tandlossning har jag hört om, men det här att jag troligen borstat mina tänder för hårt och därför synliggjort de känsliga delarna på tanden var nytt för mig. Att det skulle orsaka sådan smärta hade absolut jag ingen aning om!
Efter det besöket så köpte jag en eltandborste och senzodyne tandkräm och har lyckats hålla smärtan borta i tre månader, också genom att undvika att tugga på den sidan. Det har ilat till ibland men gått över snabbt. Alltså överkomligt och något jag kunde leva med.

Tills i torsdags… smärtan som kom på eftermiddagen kan jag inte beskriva på annat sätt än att den var totalt förlamande. Jag trodde den skulle gå över men det gjorde den inte, den blev tack och lov inte värre heller. Men på fredagsmorgonen ringde jag tandläkaren och fick en akuttid på eftermiddagen. Hela dagen satt eller sov jag i soffan och led av smärtan trots många tabletter.
När jag kom till tandläkaren så förvärrades så klart smärtan när hon skulle blåsa med luft för att se var det gjorde som ondast. Hon röntgade och undersökte, konstaterade att det inte finns någon karies och ingen inflammation. Det måste vara tandhalsarna sa hon.
Hon erbjöd tre alternativ:
- Lägga på något som skyddar tanden, jag var inte helt klar i skallen av smärtan så vet inte exakt vad det är för medel. Det slits bort med tiden och behöver göras om. Det är det snabbaste och minst aggressiva sättet att försöka åtgärda.
- Lägga på komposit på de blottade tandhalsarna, samma material som används för att laga tänder, men här används det för att skapa ett ”tandkött” över tandhalsen. Såg på nätet att en kan välja vit eller rosa, i Sverige, i alla fall.
- Göra rotfyllning så tanden inte har några nerver som skapar smärtan.
Jag bad henne göra alternativ ett. Snabbt och förhoppningsvis en fungerande åtgärd. För något behövdes göras, och det fort. De är väldigt vänliga, de led med mig när jag blev som en spänd fjäder i tandläkarstolen och de gjorde vad som behövde göras och sa att jag skulle märka av en lindring dagen efter. Betalade €60,- och kände mig hoppfull när jag lämnade tandläkaren och gick genom Castro Verde till Lidl där Roger handlade under tiden jag var inne på behandlingen. Det var en befrielse att något var gjort i alla fall, även om jag fortfarande hade ont.

Inga fler värktabletter behövde jag ta på kvällen. På natten vaknade jag och hade ont, men vände mig om och somnade om utan någon smärtlindring.
På lördagsmorgonen så kände jag mig öm, fick några smärtvågor men de var ganska korta. Behövde ta en tablett vid 8.30, och även om smärtan inte var lika intensiv som dagen innan så behövde jag dämpa den. Vi skulle iväg på en bokad utflykt och jag behövde få bekräftat att vi faktiskt kunde åka iväg.
Vi åkte iväg, vart får du veta i helgen. Fick en hel del smärtvågor under utflykten och vid ett tillfälle tyckte jag faktiskt riktigt synd om mig själv. När vi kom hem tog jag tabletter igen, åt lunch och sen sov jag en stund. När jag vaknade mådde jag riktigt bra och tänkte nu, nu är det borta! Men nej, det kom igen senare på eftermiddagen och det blev en omgång tabletter till, en kombination av paracetamol och ibuprofen.
Den här gången tog inte tabletterna bara bort toppen på smärtan, utan jag blev för första gången sedan torsdagen helt smärtfri. Oj så skönt, och det hände dessutom under ett facetimehäng med våra kompisar som bor på båt. Under det samtalet fick jag höra att M hade exakt samma problem och att han täcker tandhalsarna med Sensodyne tandkräm när han får ont. Så när vi avslutat samtalet så gick jag och la på det, blev ju som ett extra lager på det skydd tandläkaren redan lagt på. Det blev en sen kväll, för vi ville se klart en serie vi tittade på, så två timmar senare när det var läggdags borstade jag tänderna och la på en omgång tandkräm till efteråt, jag använder bara Sensodyne sedan ni kära läsare tipsade mig om det i januari. Ingen smärta alls sedan 19.30!
Natten till söndagen var också helt smärtfri. Morgonen likaså. Nu vågade jag använda hela munnen när jag drack morgonkaffet, liksom gurglade med det och det gick bra. Kände att det inte var som vanligt, men jag fick ingen ilning eller smärta. Lättnad!
När söndagskvällen kom, kom även en smärta. En ny typ av smärta.. och sedan dess äter jag smärtstillande igen (som alltså inte hjälper riktigt bra). Jag kontaktade tandläkaren igen men nu har de inte tid att ta emot mig. Så jag har nu kontaktat en för mig ny tandläkare här i vår stad Ourique som tar emot mig idag, onsdag!
Suck för tandvärk, så håll gärna tummarna för att de kan identifiera problemet och hjälpa mig.

Lämna ett svar