Det var en gång en ung och vacker flicka som tyckte jättemycket om att träna handboll. Men en vacker dag så fick hon så ont att hon var tvungen att besöka idrottsläkaren. Hon fick det tragiska valet att antingen sluta spela handboll eller att operera knäet, hon valde det första alternativet. Det beslutet har hon ångrat många gånger…
Idag tittar flickan väldigt gärna på idrott på TV istället, inte alls samma sak, men ändå ett sätt att hålla fast vid den idrotten hon höll på med i sex år och som hon faktiskt var ganska duktig utövare av.
Heja Sverige friskt humör, det är det som susen gör! Sverige, Sverige, Sverige!
11 svar till ”Handboll”
Det kan inte ha varit roligt att behöva sluta med något du tyckte så mycket om! Jag minns att min egen mardröm som liten var att jag skulle bli allergisk mot pälsdjur och tvingas sluta rida.
Tack för dina gulliga kommentarer om min gris. Vad kul att du nämnde det där med öronen, jag bytte genast ut ordet gris till minigris 🙂 Det känns faktiskt ännu mer speciellt nu!
Kram, Josefine
Det låter som att du saknar handbollen? Inte kul att bli skadad och få sluta med det man brinner för men jag hörde en intervju med Sanna Callur igår angående hennes skada och operation och utsikterna inför VM, jag tycker att hon hade en sund inställning när hon sa att jag måste bli helt frisk innan jag kan fokusera på VM, min hälsa kommer först! Jag är inte säker på att jag fattar vad ”modereringsläge” innebär.
Ha en bra dag i grådasket, kura ihop dig inne med en kopp te/kaffe!
Kram Lotta
Jag har också spelat handboll. Det är hur kul som helst. Förstår att du saknar det, vännen.
Kram Lallis
Nä, det är inte roligt att ställas inför såna val. Men du valde kanske rätt ändå? Jag har flera vänner som opererat sina knän men aldrig blivit bra ändå… Men det är såklart surt att behöva välja.
Kram
hej hej!
jag vet inte vad hon dog. efter kalvning så blev hon bara magrare o magrare… 🙁
hon slutade mjölka med… när hon mjölkade 2 liter så slutade vi mjölka henne….
sen några dagar senare så dog hon.
Det är alltid synd att behöva sluta med något man tycker om. Hur mår knäet nu? Gör sig smärtan påmind?
Fina – ja, den mardrömmen lever jag ju i… att vara pälsdjursallergiker alltså, men man anpassar sig
Lotta – det var klokt tänkt av Callur! jag satt och läste nästan hela dagen i går, riktigt mysigt!
Lallis – kanske vi spelade match mot varandra nån gång, på nån cup?
Stina – ja det är av den anledningen jag valde som jag gjorde, tyckte det var idiotiskt att riskera fler operationer hela tiden
Emelie – det måste vara en väldigt jobbig del i arbetet!
Anna – ja det gör sig påmint när det är kallt och fuktigt, precis som astman.. så jag gillar inte vintern!
Usch, vet hur du menar. Jag har en ledmus (!) i knäet som jag fick när jag sprang orientering. Sen kunde jag inte springa på hårt underlag lägre. Då var det lite trist, men nu är det ganska skönt att skylla på =)
Tack för komplimangen! Ja, den tröjan är jättehärlig och väldigt norsk!
Jo, att Norge på alla områden är mycket dyrare än Sverige är vi ju medvetna om och utnyttjar till fullo genom att handla hemma. Men sååå mycket! Ha ha!
Dumma norskar!
Hoppas allt är bra med dig!
Kram
Att tvingas ändra sina drömmar är alltid jobbigt. Kanske föga tröst att operationerna oftas följs av fler och fler operationer…
Kram
CC – ja det är en bra ursäkt i vissa sammanhang, det gäller att se det positiva 🙂
Carolin – haha, gissar att du får höra många svensk-historier när ni är där
Lotten – nädå, det är inte en föga tröst, det var anledningen att jag valde som jag gjorde.
Kram till er alla goa bloggbesökare!