Gillar transparens och på grund av vissa reaktioner jag fått i olika sammanhang så vill jag berätta vad jag har för inkomst. I svenska kronor alltså.
För mig är det inte laddat på något sätt att prata om pengar, snarare tvärtom. Jag älskar ekonomi på alla de sätt och har inga som helst problem med att prata om det.
Jag är väldigt tydlig med våra levnadskostnader och även med vad vi betalar för olika tjänster och material när vi renoverar vårt hus här i Portugal. För jag vet att det är intressant för många. Så idag jag balanserar upp det med ett inlägg om inkomsterna.
Jag märker att det är vanligt att folk tror att vi har stora högar av pengar och att vi tjänar storkovan eftersom vi jobbar med webb. Det är helt fel!
Inte för att jag behöver rättfärdiga något, jag bryr mig inte om vad ni tror faktiskt. Men jag vill visa att en kan leva den här typen av liv utan att tjäna mycket pengar.
Våra löner, nu och då
Jag har endast under 3 år av mitt yrkesliv tjänat mer än 30 000,- (innan skatt) per månad, det var de mest blomstrande åren i mitt företag då jag även jobbade 12-14 timmar per dygn. År som troligen hade fått mig att gå in i väggen om jag inte avbrutit de vansinnigt långa arbetsdagarna (det är inte sunt att jobba så mycket men det är ju en annan historia). Det var även under de här åren som vi reste massor, vi valde att lägga mycket pengar på resor de åren, då Roger också hade ett välbetalt jobb.
De senaste 5 åren har jag tagit ut 10 000,- per månad i lön. Roger samma sak. När vi startade vårt första företag så var lönen 5000,-/månad rätt länge, vi kom aldrig upp i marknadsmässiga löner, men det var inte heller viktigt. Att vara egen företagare är med andra ord inte alltid samma sak som att en har höga löner, inte ens när en jobbar inom ”IT”. Min drivkraft är egen tid, fritid, frihet samt att ha kontrollen att kunna göra egna val även i arbetet.
Som egen företagare har jag under några år (då jag jobbade som mest) plockat ut aktieutdelning och i slutet av varje år får vi bonuslöner av varierad storlek när vi vet hur året blivit ekonomiskt. Dessa pengar har givetvis påverkat vårt kapital till det bättre.
Välja sina utgifter
Vi har sen vi träffades för 27 år sedan levt ekonomiskt medvetet. Jag har fört kassabok med olika noggrannhet sedan 2001 (allt finns sparat i ett och samma dokument). Vetskapen om våra utgifter ger oss underlag för nya beslut. Otroligt viktigt för oss.
Vi har använt vår fritid till att själva renovera de fastigheter vi bott i, vilket sedan kanske avlönats vid försäljning.
Varje månad har vi sparat från lönerna. Det har aldrig varit mindre än 1000,-/månad per lön och det är fortfarande vad vi minst sparar varje månad per lön. Men ofta är och har det varit mycket mer.
Att vara medveten och välja bort kostsamma nöjen, kläder, smink och mycket annat gör att vi har kunnat spara samt investera i husen vi bott i. Här är våra levnadskostnader i Portugal under 2022.
Att välja att investera för att slippa höga rörliga utgifter varje månad har också varit bra för oss. Vi har använt våra sparade pengar till att t.ex. köpa en bil, istället för att leasa och isolerat taket för att minska elkostnader etc.
Att inte ha några skulder minskar också de löpande utgifterna drastiskt. Läs mer om den resan för oss i detta inlägg.
I utbildningen till inköpare lärde jag mig att det är minskade utgifter som skapar vinst (och kapital), inte inkomsterna. Och så har jag levt och jo, det är helt sant.
Vi ser över våra utgifter med jämna mellanrum, och gör justeringar när vi tycker en förändring behövs.
Våra affärer
Visst har vårt kapital ökats genom att köpa och sälja våra hus. Men vi väljer inte att lägga tid på renovering för att tjäna pengar, utan för att det är roligt och för att skapa det hem vi vill ha. Sen flyttar vi kanske av någon anledning och då får vi betalt för arbetet vi lagt ner. Om vi har tur.
Vårt första gemensamma inköp var ett stort hus i Kåhög, där vi totalrenoverade hus och trädgård under 6 år. Sålde med en bra förtjänst, men om en räknar till antal timmar och pengar vi lagt ner så var det väldigt låg timpenning.
Andra fastigheten var en liten gård i Vimle. Totalrenovering även där. Vi fick mer för fastigheten än vad vi betalade, men när en räknat av vad vi betalat i material så förlorade vi 100 000,- Alltså jobbade vi gratis under 7 år med all renovering. Men de flesta av våra utlägg fick vi åtminstone tillbaka.
Lägenheten i Alingsås la vi inte ned något arbete på alls, men fick en bra förtjänst efter 4 års boende, då marknaden stigit kraftigt när vi sålde.
Husbilen FrankieBoy fick vi ett bra mässpris på när vi köpte, och när vi bytte in honom så tyckte vi att vi fick bra betalt med tanke på de mil han rullat. Visst hade vi lagt en hel del pengar på förbättringar, men en husbil är inte affär en kan förvänta sig att tjäna pengar på. Vilket vi verkligen inte heller gjorde.
Plåtisen Vega förlorade vi en del pengar på. Hade henne inte ens ett år och det var ingen bra affär, rent ekonomiskt. Men utan henne hade vi kanske inte hittat vårt nuvarande hus.
Huset här i Portugal hittade vi i sista stund, sen dess har priserna stigit enormt mycket. Det var till viss del tur så klart, men jag vill också påstå att det beror på val vi gjort. Hur vi aktivt letat och engagerat oss i att hitta rätt hus, hur vi ändrat oss för att hitta något för de pengar vi var beredda att lägga. Samt vår förmåga att se möjligheterna när vi var på visningar.
Så vår styrka i att ta beslut, erfarenheter, personligheter samt gungor och karuseller i affärerna med fastigheter och husbilar tänker jag är det som skapat våra ekonomiska förutsättningar. Men i grund och botten är det helt klart vårt sparande, dels som eget arbete på fastigheter och dels konsekvent reda pengar in på banken, som gjort den stora skillnaden för oss. Och vetskapen om våra valda utgifter, utan den är det ju omöjligt att ta nya beslut som påverkar ekonomin.
Våra sparkapital använder vi främst till renoveringar och resor. Men det är också en trygghet.
De allra flesta som vill kan
Så, vad jag alltså vill säga är att de allra flesta som vill faktiskt har möjlighet att göra en önskad förändring i sitt liv (behöver ju inte vara att flytta till Portugal) om en tar beslut som leder mot det målet. Det krävs alltid uppoffringar när en tar ett beslut, en väljer ju bort något samtidigt som en väljer för något. Tror det är ett hinder för många, åtminstone är det vad jag fått till mig när jag pratat med folk.
Konsten är att leva här och nu samtidigt som en vill uppleva drömmen där framme. Livet pågår och jag vill åtminstone inte spara varenda krona för något som ligger långt fram i tiden, men om jag vill nå målet, ja då behöver jag välja bort något på vägen framåt.
Översta bilden är de ljuvliga bladen på blåregn (Wisteria), en planta jag längtat efter att få ha i min trädgård. Nu är den här och jag hoppas på blomning i alla fall nästa år.
24 svar till ”Jag har 10 000,- i månadslön”
Vi har levt och lever väldigt lika varandra ni och vi. Jag antar att du menar svenska kronor och inte euro 😉. Så ser våra inkomster ut också. Försäljningen av allt vi ägde på Åland blev lägenheten vi nu äger här i Funchal. Sen har vi våra pensioner, vilket är våra löner nu när vi har pensionerat oss.
Liksom ni, så lägger vi undan en summa varje månad som bra att ha, en säkerhet.
Vi har också förstått att det finns människor i vår vänkrets, bekantskapskrets som tror att vi är förmögna. Men det handlar om att fördela gracerna på ”rätt ” sätt för sig själv . Givetvis är vi förmögna på det sättet att det vi äger, det äger vi Inget lån har vi, men vi placerade det vi ägde, hade jobbat ihop under många års företagande liv, i vårt boende som vi har här.
Vi kan välja våra liv, prioritera vad som är bäst för en själv. Det låter enkelt men det är många års jobb som ligger i bakgrunden, vilket ni också känner till hur bra som helst.
Sen får man tänka till och välja bort mycket, prioritera osv….
Tack Anna för ditt inlägg!
Här väntar en ny ekonomisk utmaning. En ny dator för min del. Tur att vi har lagt undan lite av pensionen varje månad.
Söndagskramar till er båda! Ni är beundransvärda, vet ju arbetet som ligger bakom
Helt rätt, svenska kronor. Uppdaterade introtexten 🙂 Tack för att du delar med dig också. Att ens egna val inte går att projicera på andra är något som inte alla förstår. För våra val är ju just våra. Om jag t.ex. valt att köpa kläder och inredningsdetaljer för 3000,- per månad ja då hade jag kanske inte levt skuldfri idag. Kramizz till er på andra sidan pölen.
På min arbetsplats pratade vi alltid öppet om våra löner vilket visade sig vara en styrka och inte tvärtom. Numera har vi pension som inkomst och det är verkligen ingen summa att hänga i granen med tanke på vad jag hade som slutlön. Samtidigt så bor vi billigt och med rätt prioriteringar, enligt vårt sätt att se det, så fungerar det utmärkt. Ett litet kapital finns i bakgrunden vilket är tryggt.
Exakt så där, enligt vårt sätt att se det. Vi är alla olika och vi gör olika val. Precis som det ska vara. Att jämföra sig med någon annan är ingen idé. Skönt att ha ett kapital i bakgrunden för ökad trygghet.
jo, några år hade jag bra lön, under åren när våra fyra barn var i tonåren, det var bra 🙂
Kan tänka mig det behövdes när fyra tonåringar skulle ha sitt 🙂
Ja det är otroligt vad man kan och inte kan då man har eget företag och kan tro att det är extremt mycket planering och jobb för att få det att fungera och att kunna ta ut den lönen som krävs för att man ska klara av att leva sedan också.
Grymt jobbat av er
Visst är det både planering och jobb när en har ett eget företag. Men jag kan inte tänka mig en anställning igen, så även om det kanske är tryggare så är det en egen företagare som passar mig bäst. Tack!
Vilket intressant inlägg! Inte för att jag ens har funderat på era inkomster, utan för att vi resonerar väldigt lika om mycket. Jag har förresten erfarit att människor ofta är snabba att dra slutsatser om att man är rik eller tjänar massor, så fort man gör något dom inte själva har uppoffrat sig för eller strävat efter. Jag har t ex i många år fått ta emot många avundsjuka uttalanden för att jag och maken har rest mycket. Men att jag hade råd pga att jag år ut och år in jobbade 60 timmar i veckan var inget som mildrade avundsjukan.
Vi är hursomhelst inne i en förändringsprocess som kräver stora aktiva beslut, vilka medför uppoffringar. Dessa är både önskvärda och svåra/utmanande. Vissa ”huvudingredienser” i livet försvann av sig själva först när jag blev sjuk, och sen efter olyckan för ett år sen. Jag har alltid resonerat som så att ”Det är inte de stora inkomsterna som gör en rik, utan de små utgifterna”, och har alltid agerat med ekonomisk medvetenhet och sparsamhet. Nu ska vi ”trimma” vår ekonomi ytterligare i och med förändringarna som har hänt och som vi planerar. Det blir intressant att se hur allt utvecklar sig. För mig är friheten att äga och leva mitt eget liv på mitt sätt det viktigaste. Så behöver jag förstås livets nödtorft också.
Vi är rika på så mycket annat än pengar 🙂 Du har så rätt i att folk som själva inte ”kunnat” genomföra det vi gör har en massa förutfattade meningar. Spännande med era aktiva beslut, det ska bli kul att se vad det blir. Skriver under på allt du säger! Vi tänker verkligen lika i mycket.
Många människor förstår inte att de flesta av de som tjänar mycket pengar faktiskt får arbeta hårt för det, riktigt hårt.
Ja, för att inte säga ALLA som har bra betalt får arbeta för det.
Här i fosterlandet är det skämmigt att prata om sin ekonomi, åtminstone om man har jättebra betalt, det borde inte vara en skam att arbeta hårt och få bra betalt för det.
Arbetade på AF under en kort tid och fick då förmånen att hjälpa till med uppföljningar av alla som fått startbidrag för att få igång ett eget företag.
Insåg snart att många där trodde det skulle vara enkelt, att ha eget innebär mycket arbete, synd inte alla förstod det.
Ha nu en fin eftermiddag.
Avundsjukan och Jantelagen är stark i Sverige. Det är massor av jobb att driva eget företag. Trevlig kväll!
Så kul att läsa om privatekonomi.
Vi har aldrig haft några höga löner men känner oss rika.
Gillar båda att prata om vår ekonomi och göra val som sänker våra utgifter, inkomsterna kan vi inte påverka (längre).
Antar att det är en stor fördel att vara två, efter vad jag hör från ensamstående som ska leva på sin allmänna pension.
Vad är tur och vad är skicklighet?
En sak som vi tydligen gjorde ”rätt” var att köpa oss ett hus när räntorna var höga och huspriserna låga – sedan bo i det länge, tills läget var tvärtom.
Skuldfria och med (för) höga villapriser numera så blev vinsten stor, trots all skatt som vi betalade på den.
Att vi båda har arbetat för företag som har avsatt medel till våra tjänstepensioner, något som vi inte tänkte mycket på då när vi var unga, men som vi är glada för idag.
Vad är mycket pengar? För mig är det att veta att vad som än händer så har jag möjlighet att ”fixa det”, om det rör sig om utgifter som kan drabba mig/oss.
Är vi ekonomiska? Vi har aldrig jämfört matpriser och kollat in erbjudanden men vi har helt klart avstått från saker som de flesta människor tycker är självklart i deras liv. Fritt val, inget som vi har blivit tvingade till att avstå från.
Ja att vara två är så klart en fördel. De som lever själva har andra förutsättningar. Att ha tillräckligt med pengar räcker, tänker jag. Som du säger, att det finns för oförutsedda händelser. Vi har aldrig heller jämfört matpriser eller handlat med kuponger typ. Men det är ett val, vi älskar mat och har inte velat spara in där också. Men vi avstår mycket annat, precis som ni.
Som egenföretagare känner jag igen ditt resonemang. Det var under liknande villkor jag och min Åke levde. Ville man skaffa något i företaget eller privat, innebar det ofta att man kanske måste avstå från något annat. Tre vuxna på en lättöl och en läsk för två barn att dela på – så såg vårt liv ut tidvis.
/Ingrid
Vi är nog många egna företagare (eller f.d) som inte alls tjänat de där stora pengarna som många tror. Eget val eller kanske bara affärsidén inte höll hela vägen. Oavsett, jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt.
Du är som jag…..friheten är värd så mycket mer än pengarna. Jag jobbar bara så mycket jag behöver…..det funkar ju när man är egen.
Fin Kalla och även jag har ett blåregn…..men det har aldrig blommat – fast att jag klipper det i januari. Det kanske är för kallt? Mina föräldrar har ett i sommarstugan på Öland och det dignar av blommor till senvåren/sommaren.
Ha en bra kväll!
Friheten är värt hur mkt som helst. Glad du har det likadant. Mina svärföräldrar utanför Göteborg hade ett blåregn som blommade som bara den. Har ingen aning om vad det krävs för att det ska blomma. Hoppas vi har rätt klimat.. är dock rädd det är för torrt. Men vi får se helt enkelt! Detsamma
Ett riktigt intressant inlägg och visst är det så att det inte är summan pengar som gör att vi känner att vi har ett rikt liv. Vi har båda ganska låga pensioner efter långa yrkesliv, men vi är två och sålde vårt lilla hus så nu gör vi det vi vill så länge vi är friska och orkar. Ibland kan vi tycka att vi betalar för mycket i hyra varje månad så eventuellt blir det ett nytt beslut angående lägenhetsbyte men just nu trivs vi på de flesta plan.
Tråkigt att många är avundsjuka på andra dom vågat satsa på egna verksamheter och i de flesta fall också jobbat hårt för att få det att gå bra.
Spännande att se vilka nya beslut ni tar framöver. Hyra är verkligen en stor utgift. 2005-2006 betalade vi 10 000,- i hyra! Kan inte ens tänka mig vad det parhuset kostar idag.
Jag brukar säga att det är utgifterna en blir rik på, inte inkomsten, det är väl antagligen någon kändis som myntat det uttrycket.
Det är viktigt att veta var pengarna går, jag och siffror kommer ju inte så bra överens och jag har långt ifrån sån koll som du har, men skaplig koll har jag, jag har aldrig haft jättebra inkomst så det har jag lärt mej.
Jag håller med, låga utgifter är guld värt.
Håller verkligen med dig, speciellt det du skriver i början på sista stycket. ”Folk” har alltid trott att vi har haft gott ställt eftersom vi var egna företagare, men vi har väl kanske tjänat 1/3 av vad vanliga anställda gjort. Men vi är båda ekonomiska – men inte snåla – och numera har vi en usel pension båda. Vi har dock lärt oss – först hemifrån och sen genom att sköta ett företag – att man MÅSTE inte ha massor av pengar för att leva bra och vara nöjda. Och man behöver inte bo i Stockholm, utan vi bor både billigare och betydligt bättre här på Gotland…
KRAM-Susie
Blir glad av att ni hittat balansen i ert liv också. Pengar är verkligen inte allt, även om det kan underlätta beslut. Vi behöver mat på bordet och ett par nya klädesplagg emellanåt, men mycket som många ”måste ha” kan åtminstone vi välja bort. Fantastiskt att Gotland är billigare och särskilt bra att det är bättre!