Jag anpassar verkligen det jag gör, hur jag gör det och när jag gör det efter Semlan, Sombri och Assi.
Eftersom de är runt omkring oss mest hela tiden just nu så blir det med andra ord en hel del som jag gör och inte gör beror beroende på dem.
Jag står mycket i fönstret tidigt på morgonen och betraktar dem. Ser hur de leker och hur Semlan vaktar eller / och vilar. De små springer också omkring själva på tomten, utan att vi ser Semlan i närheten. Hon gömmer sig väl bakom en buske. Men hon lämnar dem emellanåt, t.ex. vid tankarna bakom huset, när hon ger sig ut på egna äventyr.
Semlan tvättar sig
Numera sitter Semlan ofta kvar på balkongen när hon ätit, innan hon hoppar ner tvättar hon sig. Ibland noga, ibland bara lite grann i ansiktet. Det är så gött att se att hon trivs och har såpass tillit till oss att hon kan stanna på balkongen en stund.
Sombri själv på balkongen
En kväll när jag var på väg för att gå och lägga mig så såg jag något vid kattmaten. Det var något som är mindre än Semlan. Jag tände utebelysningen och såg att det var Sombri som alldeles själv var vid maten och åt. Sen hoppade den upp på räcket, men i fel ände av balkongen så hade den blivit rädd kunde det kanske gått illa med ett fall på 2-3 meter.
Men smart som den är så hoppade den ner inne på balkongen igen och sedan upp på bordet vid maten och vidare upp på räcket och gick ner på spången vi byggt åt dem. Det är tack vare den som de små ens kommer upp på balkongen.
Balkonglådor som kattlådor
Jag hade ett par balkonglådor som stod på balkongens räcke, jag hade jordgubbsplantor i dem i våras och sen planterade jag några sommarblommor där. T.ex de här ljuvliga atlasblommorna. Men jag sköter dem dåligt, de får inte vatten som de ska och de torkar ut fort i värmen.
En morgon i helgen, när jag vaknade vid 5-tiden för att gå och kissa, så kollade jag ut på balkongen så klart, det gör jag alltid. Då såg jag en liten katt i en av balkonglådorna där uppe på räcket, men jag såg bara silhuetten så jag tände belysningen, ja jag vill ju försäkra mig om att det är vår lilla familj som var där. Vet att grannen har kattungar också, två mörka.
Det var Assi som var i balkonglådan! Och då såg jag också att mamma Semlan låg i en av balkonglådorna på golvet, vilka vi använder som dörrstopp, och Sombri skuttade omkring där på golvet också. De hade det så mysigt. Men jag behövde som sagt gå på toa, och fönstret står öppet mot balkongen, så Semlan hoppade ner från balkongen när hon hörde mig gå in i badrummet. När jag var klar gick jag och kollade igen, ser bäst från köket, då är Sombri i balkonglådan och kissar, där Assi precis varit innan. Sen hoppar han ner till de andra.
Jag gick och la mig igen, men kunde inte somna om.
Leker i planteringen
Efter en stund hör jag dom på framsidan av huset. Det är svalare där på morgonen. Eftersom jag ändå var vaken gick jag upp. Och stod länge och betraktade deras lek bakom rosmarinsbusken.
Det var precis i gryningen, ljuset var inte så starkt, behövde hög ISO och dessutom har vi flugnät på alla fönster. Så bilderna blev ju inte särskilt bra, men de syns i alla fall. De är kanske 8 meter från mig där jag står innanför fönstret.
På inläggets översta bild syns hur Assi dricker ur de låga krukfaten jag har med vatten till både katter och insekter.
Inga reaktioner när kameran klickar. Men rätt var det är så flyger Semlan fram från rosmarinsbusken, står spänt och spejar. Jag kliver då undan så hon inte ska förknippa mig med något som skrämt henne.
Efter en stund vågar jag kika fram och ser då hur hon leker eller bråkar med grannens gråspräckliga hankatt. Den jag tror är pappan till Sombri och Assi. De går ner på sidan av huset, jag ser dem inte längre. Min gissning är att vår lilla familj kryper in under vattentankarna, där de ofta håller till. För jag hör hanen jämra sig högljutt och sedan ser jag honom gå ner över ängen, bort från huset och vår lilla kattfamilj.
Ja, jag är helt ägd och jag är så lycklig för det!
PS. Balkonglådorna är nu tömda och flyttade, vi vill inte ha en toalett på balkongen.
Har gjort en ny kategori ”Semlan & Co” för inläggen om vår lilla kattfamilj.
Imorgon berättar jag om varför poolen inte är klar än…
28 svar till ”Lilla kattfamiljen äger mig”
Så där blir det med katter i huset, eller i alla fall nästan i huset … de äger en på riktigt! Så mysigt att läsa dina berättelser om hur du följer och iakttar dem. Kul att du fotar dem också.
Tack Anki, just nu upptar dem mycket av min tid 🙂
Absolut bedårande. Snart kommer de inte springa när ni kommer heller. Husdjur är mysigt och katter är dessutom praktiska att ha som inneboende, då de håller djur borta, djur som är mindre välkomna.
Kram
Vore ju underbart om vi kommer dit att de inte är så rädda. Jag älskar verkligen djur, så känns så mysigt att de är här. Enda nackdelen är att de jagar våra ödlor, som jag också älskar! Kram
Japp du är nu servicepersonal till de fyrbenta! Att titta på kattungar som leker är bättre än både TV och film ♡
Hmmm inte bra att hankatten är där, hon kan snart ha en ny kull ungar. Så vem ska kastrers först?
Intressant det där med att poolvattnet får användas till släckning – smart. Ha en bra onsdag.
En fantastisk ära att få vara det 🙂 Jag vet att risken finns, men jag kan inte fånga henne för kastrering. Har läst om p-piller att det inte är bra heller. Men tydligen är det i september som parningstiden börjar här. Men jag ska prata med en veterinär om hur vi bäst går till väga. Grannens katt kommer inte kastreras, det är en väldigt speciell granne…
Det är trevligt med katter och du har så rätt när du skriver att du är ägd av katterna, för så är det. Passar man inte upp på dem, flyttar de helt sonika iväg någon annanstans.
Ha en fin onsdag!
/Ingrid
Det är väldigt trevligt med katter! Hoppas de kommer stanna.
Visst är det mysigt att följa djurliv.
Det är det verkligen!
Typiskt katter för precis så är det. Kul att följa dem och jag tror att de gradvis blir mer och mer vana vid er även om det kan ta sin lilla tid.
Det får ta sin tid, tycker det blir framsteg varje vecka.
Så fint att vara ägd av en liten kattfamilj. Mysigt att läsa om era möten …
Ja det är fint 🙂 Kul du läser!
Snart sitter de i er soffa alla 3 ; ).
Ha en fin dag
Carin
Nä de får inte komma in, jag är allergisk 🙂 Detsamma!
Så roligt att läsa om och se fotona på den lilla familjen, jag förstår precis vad du menar med att vara ägd, det är väl egentligen det som är charmen med katter, de har stark egen vilja och går sin egen väg samt tar ens hjärta om en blir utvald. Att det går mycket tid till att titta på dem är helt förståeligt. Hoppas veterinären kan ge något bra råd för oönskade ungar i framtiden.
Katter av alla slag är de absolut finaste djur som finns i min värld, men tyvärr kan jag inte ha någon egen nu.
Ja det är charmen med kattor, de gör som de vill och vi anpassar oss 🙂 Hittills inget svar från veterinären. De vill vi ska fånga henne, men det är ju omöjligt. Dessutom diar hon fortfarande. Rapport kommer när vi vet mer.
Så härligt att ni blivit godtagna och utvalda av den lilla familjen. Katter är verkligen speciella med sin integritet och gör allt på sina egna villkor.
Nu hoppas vi det löser sig på något sätt så den lilla familjen inte blir dubbelt så stor….
Just nu är vi utvalda i alla fall *ler*.
Jag skulle vara lika ägd och inte kunna sluta leta efter dem och titta på dem 😀 Kul att få veta lite mer och ännu roligare att de verkar ha fått mer tillit till er.
Jag ska försöka återkomma med lite rapporter här och där om livet med våra vildkatter 🙂
Så roligt att få följa ”era” katter! Och visst är det så, ni bor hos dom. 😀
Ja, vi bor hos dem 🙂
Jättekul att få se lite och höra lite om den lilla kattfamiljen, de är så fina! Så kul att de närmar sig sakta men säkert!
Vad roligt du hänger med, det händer saker varje dag med dem tycker jag.
Tror jag skulle göra så också, för jag älskar djur och är svag för deras vilja… <3
Mycket svag är jag för de här sötnosarna med!