2009 föddes en kull med 8 minigrisar i vår stia i Vimle. Då bloggade jag inte mycket så det saknas en massa bilder här på bloggen. Det vill jag ändra på!
När jag varit med om den här fantastiska upplevelsen så fick det allt mitt fokus, bloggandet var inte alls intressant. Blev bara sporadiska inlägg om digitala grejer på bloggen Webbtanten (de inläggen ligger i arkivet på denna bloggen), men inget om det ljuvliga som hände på vår gård.
Nu känner jag att det saknas här på bloggen, det är en stor händelse i mitt liv och jag vill ha det dokumenterat.
8 juni föddes 8 kultingar
Jag hade en bevakningskamera i stian och ställde klockan på varannan timme hela natten, men först 11.30 tittade den första kultingen ut. Att få var med om grisningen var helt fantastiskt! Mamma Belle hade en enorm tillit till mig och jag hjälpte henne med första så hon inte trampade på den. Sen skötte hon resten galant. Alla åtta välmående och pigga!
Kultingarna döptes till:
Båtsman & Skrållan (brun/svart randiga)
Baloo, Freja, Ariel & Särimner (helsvarta)
Knut & Emil (vita)
Mamma & pappa
Belle, dagen innan hon födde och underbara Torsten. Dessvärre hade han en tuff uppväxt, men som avelsgris och pappa var han fantastiskt. Han pensionerades & kastrerades hos oss efter att ha gjort Belle dräktig.
Första dagarna
De första dagarna höll hon kultingarna inomhus under värmelampan och i den mjuka och sköna halmen. Belle fick helt själv bestämma allt, men jag höll mig nära så mycket jag kunde.
Dags att gå utomhus
En, Freja har jag för mig, var mer modig och var ensam ute först. 2 dagar senare följde hela gänget med och de sprang sen in efter mamma när hon kallade.
En vecka gamla
När de var en vecka gamla tog hon med dem längre ut i hagen. Till gräset och blommorna, och där det fanns jord att böka i. De var verkligen spralliga och lyckliga!
Vilken härlig minnesresa jag fått göra när jag tittat tillbaka på de här bilderna! Blev väldigt rörd och känner mig oerhört rik och lycklig, älskar verkligen grisar i allmänhet och mina egna i synnerhet. Det kommer nog fler inlägg från bildarkivet på deras framfart i livet.
12 svar till ”Minigriskultingar”
Kan bara säga underbart! Har varit med vid flera grisningar, men då vanliga grisar, men upplevelsen att få vara med vid födseln är alltid lika fantastisk!
Kul att få se dessa ljuvliga kultingar och deras föräldrar! Tack för det Anna!
Det är en magisk upplevelse verkligen! Tack själv 🙂
Ett underbart inlägg om griskultingarna och Belle!
Tack Anna!
Tack Karin!
Roligt att dokumentera detta och få se både Belle och kultingarna. Och väldigt roligt också att som läsare få ta del av detta.
Och de fina minnena och bilderna inom dig av detta har du ju kvar.
Stort tack! Härliga bilder.
Jag är delvis uppvuxen på en gård i Västergötland och delvis på en gård i Norge. Så djur har vi haft men då har det inte varit minigrisar utan vanliga grisar. Men jag har upplevt många födslar. Födslar hos dem lamm, getter, kalvar, föl och inte minst också när kycklingar kläckts.
Tack, ja ett fantastiskt minne är det. Vad roligt att läsa att du delis vuxit upp på en gård med allt vad det innebär. Födslar är onekligen något väldigt magiskt.
Snacka om kulturkrock! IT-människa och ”bonde”. En sällsynt kombo kan jag tycka, men ack så roligt.’Själv skulle jag aldrig ”tända på” smågrisar eller andra djur heller för den delen. Tyvärr är jag en renodlad asfaltbonde som är uppväxt i hus med trädgård och hönsgård…;-)
Att vi alla är olika individer är fantastiskt! Jag älskar djur, men är allergisk. Vi har numera bara vildkatter och ödlor 🙂 Skulle inte kalla mig ”bonde”, vår gård var som en stor villa med en lada, placerad på landsbygden.
Grisar har vi aldrig haft men måste tillstå att de är gulliga dessa små. Vad ska man annars ha bilder till om man inte kan drömma sig bort.
Ja de är så himla söta och grisar har en stor personlighet. Så sant, bilderna är verkligen för att hjälpa minnet på traven. Och drömma.
Så kul att se tillbaka på dessa små liv, djurbebisar är nåt speciellt!
Ha det fint!
Ja det var en fin nostalgitripp, verkligen! Detsamma 🙂