I mörkret med byborna

Varje år är det byfest, det dukas upp långbord utanför en av restaurangerna i byn och så byggs det en enorm scen där det är framträdande under tre dagar. I år var jag där på kvällen och passade på att öva på mörkerfotografering.

Vi har besökt byfesten tidigare år, men bara på eftermiddagen, vi gillar att vara hemma på kvällen och vi trivs inte i för stora folksamlingar. Men i år bestämde jag mig för att jag skulle vara med på kvällen, tillsammans med grannarna, och dansa. Möta portugiserna där de vill vara sociala.

Jag tog med mig kameran, med det nya zoomobjektivet och bestämde mig för att samtidigt som jag ville öva och se hur de få ljuskällorna skulle påverka bilderna så kunde jag se hur det objektivet funkade i mörkret. Hade jag använt mitt fasta 35mm så hade bilderna blivit helt annorlunda, både vad gäller komposition och kvalitet. Men jag tycker det här objektivet klarade mörkret riktigt bra. Jag fick använda brusreducering i Lightroom i redigeringen, men det tycker jag är helt okej.

Det var inte mörkt när jag kom dit, så det blev först och främst bilder i rätt okej ljus. Jag har fångat en massa människor, men eftersom jag inte frågat någon om lov att publicera dem så väljer jag att bara visa bilder på de som uppträder och Ouriques borgmästare, som ju är en offentlig person. Snyggt att han dök upp tycker jag, han bor inte i vår by. Bilden överst är ett spelband från Ourique som gick runt och underhåll när folk åt.

Vad gjorde vi?

Vi satt vid långborden och snackade, många åt sardiner, snäckor eller grillat kött. Jag drack bara vin och käkade lite chips. Hade ätit middag innan jag gick dit. Vid 22-tiden kom musiken igång och jag fick dansa, det var härligt!

Jag dansade med en portugis, som jag aldrig sett förut så vet inte om han bor i byn. Han ville inte dansa så där som jag gillar, typ 1 meter från varandra, utan han vill hålla i mig. Det kan vara kul också, om den som för kan föra. Det kunde inte han. Han märkte nog att det inte gick bra för oss, för rätt var det är så lämnade han mig där på dansgolvet. När vi sedan möttes i vimlet under kvällen så log han. Har ingen aning om vad som hände. Men leenden är ju alltid fint!

Sen träffade jag en annan kille, som kom fram och började prata engelska med oss. Hans son skulle åka till Gothia cup, grabben är 13 år och har blivit utvald att spela för Algarve. Pappan var stolt och tyckte det var väldigt roligt att jag var från Göteborgsområdet! De bor inte i vår by, utan var där och hälsade på ett par kompisar.

Portugisiska blev det inte mycket pratat. Jag får erkänna att jag mest dansade, pratade med de jag känner sedan innan och så grannarna vid bordet. Jag visade mig där och stöttade byn, men några nya kontakter blev det inte knutet.

När mörkret föll så blev det större utmaningar vad gäller fotandet. Eftersom det var mörkt, så blev det först i redigeringen på datorn som jag kunde se resultatet på bilderna.

Bilderna på personer jag känner jag har skickat till dem och de blev glada, och då blev jag glad också! En av kompisarna tyckte att jag skulle fota för byns fotbollslag (de söker en fotograf), men det tackade jag nej till. Gillar ju inte fotboll, då är det svårt att fota det vettigt också.

När det här bandet hade hållt på i över en timme och lattjat så gav jag upp. Jag ville dansa mer, men orkade inte vänta på att det skulle bli dags för det. Så när klockan var 00:30 låg jag hemma i min säng bredvid Roger som ägnat kvällen åt Formel 1 och en ”icke-Anna-film”.

När jag vaknade till vid 03:30 hörde jag fortfarande musik från byn! Här är de bra på att hålla igång!