Jag har ju berättat att jag kommit närmare dem, men jag har inte gett er bildbevisen. Idag blir det många bilder på det.
En omgång med fina bilder från kameran och underbara 35mm objektivet och en omgång med mobilens kamera.
Det går fort nu, framsteg varje dag. Båda gillar verkligen att få kel. Jag inbillar mig att det hänger ihop med att deras mamma struntar i dem totalt nu. Jag kan till och med lyfta upp dem på katthustaket så jag slipper stå framåtböjd eller sätta mig på balkonggolvet. Mer och mer närmar de sig och barriärerna är väldigt låga just nu känner jag.
De visar fortfarande en viss respekt för Roger. Men är inte rädd när han går förbi utanför balkongen, som de var bara för ett par veckor sedan.
19 september
Första omgången bilder är från 19 september. Fotade med 35mm.
Då fick jag klappa dem lite vid dörren om jag stod upp och hängde ner med överkroppen. Men när jag satt på golvet var jag läskig och mina händer ännu läskigare. Benen och fötterna är inte så läskiga tydligen.
28 september
Nedan kommer bilder tagna med mobilen den 28 september. Nu kan jag både sitta ner på golvet, i en stol eller stå upp. Det spelar ingen roll. Jag kan även gå förbi dem när de ligger ner. Det blir mest bilder på Sombri, för hon kelar hela tiden. Assi vill vara för sig själv efter ett tag.
Nu förstår ni att jag håller mig nära katterna så mycket jag kan. Tvättar händerna, städar balkongen och om jag sitter ner så byter jag kläder direkt efter. Och hoppar sen i poolen! Så håller jag allergin i schack, utan att behöva ta några mediciner, hoppas det fortsätter så.
Håller också på att sammanställa ett inlägg där jag beskriver deras egenheter och olikheter. Och fler bilder blir det så klart.
Jag bytte namn på kategorin från Semlan & Co till Sombri, Assi och Semlan, då det ju mer handlar om de små numera.
32 svar till ”Mycket närhet med Assi & Sombri”
Blir varm i hjärtat när jag ser bilderna. Vilka framsteg! Och dom är ju så bedårande söta. Jättefina bilder.
Vad roligt! Ja det går väldigt fort nu, de är verkligen våra pälsklingar nu 🙂 Tack!
Vilka mysiga bilder! Jag blir plötsligt alldeles sugen på en egen liten pälskling, men det får nog dröja ett tag. Så skönt att du kan hålla allergin i schack. Kan inte så mycket om det men finns det någon chans att delvis kunna vänja sig via sensibilisering???
Det finns ju det som kallas allergivaccination, där en utsätts för det allergena lite grann i taget. Jag är ju väldigt allergisk mot pälsdjur, pollen och viss mat. Men allergin har blivit lindrigare sen vi flyttade hit och sen jag ändrat min kost. Så det är ju andra faktorer som påverkar vad kroppen reagerar på också. Jag har inte belägg för något, men jag har min erfarenhet. Och den visar tydligt att om jag vistas i rätt miljö och ger min kropp det den vill ha (inte kött och gluten t.ex) och håller blodsockret jämnt så får jag inte så starka allergireaktioner. Det verkar som att kroppen liksom har energi att mota allergin istället för att hålla på att sortera inflödet ikroppen. Mina gissningar!
Mysiga bilder! Kul när de små visar tillgivenhet 🙂
Ja det är underbart!
så fina bilder .. så härligt med dem alla och den glädje de ger <3
Det är det verkligen, tack!
De litar på dig nu, vilka underbara bilder =) Blir ju så sugen på att skaffa en kattunge eller två när man ser dem.
Skönt att det funkar bra att vara ägd, trots din allergi. Njut av dagen! Här är just nu ett lätt duggregn.
Ja det gör de 🙂 Men ändå på sin vakt emellanåt, i alla fall Assi. Här skiner solen och det blir 35 grader idag igen. Så underbart!
Men wow gullepluttarna så modiga de blivit. Dom är ju vansinnigt söta och att kunna kela och smeka är så mysigt. Skönt allergin håller sej i schack och jag tror det funkar när du är så noga med att byta kläder och bada. Kram
Ja de är så söta 🙂 Jag hoppas verkligen allergin håller sig på avstånd. Kram!
Men så mysigt och kul att de går åt rätt håll.
Vilka vackra täckningar de har båda två.
Ha en fin dag.
Carin
Ja det är verkligen mysigt och kul!
Men ååå jag kan inte se mej mätt på dessa små sötnosar, så kul att de nu blivit så tillgivna och gosiga. Lyckost dej och underbart att du kan hålla allergin i schack så du kan tillfredsställa både ditt och deras sug efter kelande 🙂
Jag tänker som du att kosten påverkar kroppen och allergier mer än vad vi tror,
jag har ju inga kända allergier förutom hö, inget jag utsatt mej för nu så där vet jag inte, men min värk är väldigt sällsynt sen jag ändrade min kost till att vara så ren som möjligt. Bara magen som protesterar när jag slarvar, vilket jag gör ibland.
Kram
Ja så himla glad är jag att vi får ha de här två gullungarna här hos oss. Lätt att glömma att kosten är vårt bränsle. En dieselmotor funkar inte bra på bensin.. . Kram!
Wow, vilka fantastiska framsteg som har skett! Det ligger säkert mycket i att deras mamma struntar i dem och då blir ni i stället deras trygghet. Så härligt att se!
Eller hur! Ja hon har ju gått vidare och lämnat dem här, där hon vet de är trygga. Känns så bra!
Men åååh, vad fint och mysigt <3 Jag är inte förvånad för de har varit nära dig sedan de föddes och har lärt sig pö om pö att de kan lita på dig. Vilken lycka du måste känna 😀 Skönt att allergin kan hanteras och att den inte hindrar kissegosandet 😀
Vi är så glada att vi fått följa med på deras resa. Känner mig väldigt glad!
Vilka fina katter ni har runt omkring er, så mysigt. Vi har haft katter, dom är saknade, det är gosigt när dom kommer och spinner. Nu har vi förmånen att få låna äldsta dotterns katt, när det är skollov och dom reser bort.
Ja vi är så glada att Semlan valde oss och vår trädgård att föda sina vilda kattungar i, så vi kunnat börja mata dem och ta hand om dem. Förstår ni njuter av dotterns katt!
Underbara pälsklingar, fina foton. Jag är glad för din skull, för Rogers skull och för katternas skull.
Katt-kram!
Naaw, tack! Kram
Nu blir det väta i ögonen må du tro… :’)
Naaaaw, men jag förstår. Jag är innerligt lycklig över närheten.
Men åh så underbart att se de här bilderna! Du visar alltid fina foton, men de här värmer hjärtat extra mycket<3 Det här att få djurs förtroende och tillit känns så himla fint. Jag minns när jag för första gången fick klappa den livrädda katten som brukade sova i vårat stall (den flyttar runt lite och sover även i vedboden mm). Jag blev alldeles överlycklig, och blir fortfarande alltid lika glad när vi råkar vara samtidigt i stallet och jag får ta upp katten i famnen och gosa. Så jag förstår att du håller dig nära katterna så mycket du kan. Det kan kanske rentav bli så att din allergi gradvis försvinner. Jag har en vän som älskar hundar, men som var så allergisk att han hade svårt att hälsa på folk som har hundar. Men så bestämde han sig för att försöka umgås med dom istället för att undvika dom, och nu – ett antal år senare – har han en egen hund och allergin besvärar honom inte längre. Det han gjorde blev en slags sensibilisering utan att han var medveten om det 😀
Tack så mycket! Känns väldigt fint och en känner sig utvald! Förstår du blir lika glad varje gång du får gosa med katten. Det vore ju toppen om jag kunde vänja mig och jobba bort allergin.
Vet du könet på de små? Det är ju inte lätt att se på kattungar. Tänker att Assi skulle vara en pojke med tanke på pälsfärgen. Kanske helt fel. Men utan att du får undersöka dem kan det ju vara svårt att veta. Om det nu spelar någon roll. Syskon är de i alla fall. Jag har flera gånger haft nöjet att hämta hem ett par syskon, det brukar funka så himla bra ihop. Fina foton!
Ja vi vet könen, Assi är en pojke och Sombri flicka. Bloggade om det i juli 🙂 Tack, de trivs bra ihop.
Så himla fint att du kan komma dom så nära nu. Och bilderna, ja, man bara smälter när man ser dem. Såå fina!
Det är ljuvligt att ha närheten nu. Tack!