Nu har de mer tid för det de vill göra

Birgit och Kurt-Åke bor på heltid i sin husbil, och de håller sig i Sverige, även vintertid.

Ett inlägg med snö, det lär ni inte få se ofta här! Men idag blir det inga bilder med palmer och sandstränder, utan bilder från Sverige i vinterskrud. Mycket nöje med Birgits berättelse om deras val att bo på heltid i husbil.

Birgit, Kurt-Åke & Skorven

Jag heter Birgit och är en 59-årig kvinna som bor med min man Kurt-Åke, 69 år, och vår katt Skorven, 5 år. Vår adress är en camping utanför Örnsköldsvik där vi är folkbokförda och hit får vi även vår post. Innan vi bosatte oss permanent i husbilen så bodde vi i ett hus vid havet någon mil utanför Örnsköldsvik men efter alla år med skötsel av hus och en stor trädgård kände vi att vi ville börja på något nytt. Tidigare var vi mycket ute till havs med vår båt men våren 2014 lånade vi min systers gamla Mercedes buss och upptäckte friheten ute på vägarna. Hösten 2014 köpte vi en gammal Pilot från 1987 som vi älskade och vi avverkade hela norra Sverige och nästan hela norra Norge med den. En fantastiskt lärorik period med en stor verktygslåda och elverk för att ta oss fram dit vi ville.

Humlan

Idag bor vi i ”Humlan”, en 2019 års KNAUS 900 LEG som har gått ca. 200 mil, vi hämtade ut henne den 28:e augusti så vi har inte hunnit vara ute så mycket än. Humlan är en boggiebil som är 8,86 m lång, 2,35 m bred, 2,95 m hög med en totalvikt på 5,5 ton. Med tanken att vi måste vara bofasta i Örnsköldsvik så hade vi krav på bra isolering, vattenburen värme och stora packutrymmen. En solcell på 160 W med tre bodelsbatterier gör att vi aldrig behöver oroa oss för att bli strömlösa när vi fricampar. Stödben var också ett måste när vi trots klossar ALDRIG lyckades få bilen rak. En sex meters markis med ledbelysning följde med bilen samt en ”vanlig” TV antenn. Vi är inte i behov av någon parabol eftersom vi inte är några ”TV-omaner”. Cyklar eller skidor följer alltid med oss, beroende på årstid.

Trötta på trädgårdsskötsel

Vi hamnade i en husbil på grund av att vi var trötta på renovering, skötsel av stor trädgård och att rensa rabatter. Vi var hellre ute just i husbilen istället för att göra allt som hus och tomt krävde. Tanken föddes när vi var ute på våra resor och träffade par och familjer som gjort just detta, sålt allt och bosatt sig i husbilen/husvagnen. Men ibland kommer livet emellan och detta har gjort att vi har kunnat planera allt noggrant under tre år. Husvagn var aldrig ett alternativ eftersom vi måste kunna köra ekipaget båda två och där föll en stor husvagn bort när jag bara har vanligt B-kort. Omställningen från hus till husbil har inte varit svår eftersom vi trivs tillsammans och inte har några problem med att leva nära varandra. Man lär sig snabbt hur man ska ta hänsyn till varandra även på ett trångt utrymme.

Själslig lättnad

Vi började med att rensa bland alla våra saker i hus och förråd och det tog månader! Men för varje lass vi körde bort så kändes det bättre och bättre. Det blev någon form av själslig lättnad för varje fysisk sak vi gjorde oss av med. Tänk vad man samlar på många onödiga saker. Vi valde också att köpa en ny husbil som bättre fyllde de behov som vi insåg att vi skulle få med ett permanent husbilsboende. Knaus valde vi eftersom den fyllde våra kriterier samt att BW-fritid i Umeå (där vi har köpt de två senaste husbilarna) är mycket trevliga och har väldigt bra service. Största förändringen som vi har märkt med vår flytt är att vi har mera tid för det vi verkligen vill göra, läsa, skriva, vandra i naturen och umgås allmänt. Det finns varken hus eller tomt som skriker efter oss längre och det är FRIHET!

God mat är viktigt

Idag så arbetar jag med avgifter inom äldreomsorgen vid Örnsköldsviks kommun och kommer att göra det i ungefär tre år till, har tänkt att ta ut pension vid 62. Min man är pensionär så det är han som sköter marktjänsten hemma och det gör han med bravur. Middagen står alltid framme när jag kommer hem och vårt ”hus” är städat och fint. Det vi idag lägger mest pengar på är nog god mat, i övrigt så behöver vi inte så mycket mer. Vi har allt vi behöver i Humlan plus att vi har ett förråd där vi har ”kanske brahasaker” som vi hittills inte behövt. Kommer nog att rensa förrådet så småningom också.

Fricampar helst

Eftersom jag fortfarande arbetar har vi bara min semester att vara ute på. Men när vi är ute så fricampar vi oftast och där har vi också utrustat Humlan så att hon kan tillfredsställa våra behov även om vi stannar ute flera veckor. Hittar vi en fin plats så stannar vi så länge som vi tycker att det är en fin plats och det kan innebära en vecka eller mer, tyvärr så är ju min semester begränsad så allt styrs idag efter den. Eftersom vi semestrar mest i fjällvärlden så är vatten inget problem, elen är vi självförsörjande på och gråvatten blir det sällan eftersom vi diskar och tvättar oss ute i det fria. Latrinen använder vi sparsamt, oftast finns utedass på enkla rastplatser samt att vi har hela skogen att tillgå. Ska vi sedan bo permanent någonstans så blir det nog Norrland.

Mil efter mil

Vi kör inte så hemskt många mil per år och det beror ju åter igen på att jag har begränsad semester. När vi har varit ute på en normal semester (i år så har det varit speciellt eftersom vi har rensat, sålt och flyttat ur vårt hus) så har vi kört runt 200-250 mil, per år brukar det bli ca. 400 mil än så länge. Resmålen rör sig i norden, Sverige, Norge och Finland. Vi har så fantastiskt vacker natur i vårt eget land och i våra nordiska grannländer så vi har än inte funnit någon anledning att söka oss ut i övriga Europa, men nyfikenheten finns så vi får väl se vad som händer när jag gått i pension och vi får mera tid. Det vi spanar efter när vi är ute idag är bra vandringsnatur och bra fiske eftersom det är våra stora intressen.

Ny husbil utan större problem

Vi har ju en helt ny bil så än så länge så har vi inte upplevt några större problem förutom de som uppstått när de har monterat in nya saker som TV:n i ”sovrummet” när de fick elen att börja leva ett eget liv och tändas och släckas lite som den ville, sedan var det problem med att de inte fick tag på någon som kunde montera våra stödben. Allt är nu fixat och stödbenen ordnades genom att firman själva blev auktoriserade för montering av EP:s stödben. Idag lever vi precis det liv vi har längtat efter även om det innebär compactliving och vi saknar verkligen inte något från vårt gamla liv, inte ens vårt gamla hus med dess läge. Barnen ”morrade” från början men nu har de förlikat sig med tanken och eftersom vi bor på en camping så finns det massor med utrymme för övernattning.

Hittat hem!

Idag så känner jag att jag äntligen har hittat hem på något sätt. Än var jag har bott har det alltid känts som att jag har varit på väg till någon annan plats, men nu äntligen har jag kommit hem. Nu kan jag åka var jag vill och det är det jag tror att jag har längtat efter, att vara hemma precis där man hamnar och inte vara bunden till en plats eller prylar. Nu är vi på väg in i en ny spännande framtid som vi under mina år kvar i arbete håller på att planera. Vår dröm är att ställa oss permanent på Kolgårdens camping strax utanför Vilhelmina, Västerbotten och sedan göra våra utflykter därifrån. Den här vintern kommer att bli eldprovet vad det gäller att bo i husbil men vi tar allt som en prövning och får komma på lösningar allt eftersom problemen uppstår.

Om ni vill följa oss i kyla och snöstorm så hittar du vår blogg här: husbilsliv63gradernord.se

Varma hälsningar
Birgit, Kurt-Åke och Skorven

Alla bilder är privata och fotograferade av Birgit & Kurt-Åke