Den senaste tiden har det dykt upp artiklar och berättelser omkring mig som handlar om att ta pauser. Pausa från jobbet, pausa från telefonen/datorn och paus i livet till och med. Behöver vi dessa pauser? Varför?
Paus i livet – vad är det?
En paus i form av promenad eller långlunch, nej det är inte det jag syftar till i det här inlägget. Självklart behöver vi sådana pauser!
Men vad är egentligen en paus i livet? Är den tillfälliga förändringen, som det ofta syftas till som en paus, inte en del av livet?
En 15-dagars seglats med vänner över en del av Atlanten – en fantastisk upplevelse, men en paus? För mig låter det som livet!
Jag har full förståelse för att vi alla behöver stanna upp och reflektera. Att processa och landa. I nya beslut, i förändringar, i nya mål och så vidare. Men det är ingen paus i livet anser jag. Det är livet!
Visst kan telefon och datorer emellanåt ta onödigt mycket plats i livet. Om en känner att kontrollen är tappad, ja då anser jag att det är där fokus ska ligga för åtgärder. Det digitala är en del i vårt liv. Att ta en dag eller en veckas paus från telefonen är det att angripa problemet? För mig skulle det innebära isolering, vilket inte är energigivande.
En vilodag från allt, en dag i veckan
En artikel som delats flitigt om att ta en ”vilodag” en dag i veckan för att på det viset få balans är inte för mig. Har svårt för förbud, om så bara för en dag. Däremot gillar jag deras ja-lista! Säg ja till mycket men varför bara en dag i veckan? Varför bara på helgen? För mig är alla sju dagar i veckan viktiga. Att leva alla dagar. Glad att de hittat ett sätt att leva som de trivs med men i mitt liv hade det bara varit en åtgärd mot verkan, inte orsak.
Vad är orsaken till att en behöver göra en förändring? Jobbar för mycket kanske? Ja, jag vet – det är lätt att jobba för mycket och inte orka ta de där besluten som är bra för en själv. Men en vilodag enligt artikelns upplägg skulle för mig vara enormt stressande istället för givande, då kraven på de andra 6 dagarna i veckan skulle öka. Det skulle minska utrymmen till spontana beslut och möjligheten att följa dagens form och lust. Alla dagar i veckan.
Leva livet som inte kräver pauser
För mig är meningen med livet att det ska upplevas. Det innebär att ha öppna öron, ögon och dörrar och vidöppen famn. Att vara lyhörd för det som pockar på min uppmärksamhet, att göra aktiva val och följa hjärtat. Att prova. Att då ha en dag full med förbud (s.k vilodag) är i min kalender en svart dag.
Genom att vara lyhörd och uppmärksam på hur jag mår och vad jag gillar blir det nya beslut titt som tätt. En blandning av spontana beslut och välgrundade beslut. Beslut som hjälper mig att leva ett liv där pauser inte krävs. Mitt liv kräver upplevelser, inspiration och vyer.
Är livet som digital nomad min lösning?
Där jag idag befinner mig räcker inte. Jag behöver mer. Kan livet som digital nomad vara min lösning för att leva livet utan behov av pauser? Ingen aning – men jag vill prova. Jag kommer fortsätta hålla hög service till mina kunder men leva ett liv som inte kräver konstlade vilodagar. Det är förhoppningen! Och om det inte funkar som vi tänkt – ja då tar vi nya beslut. Svårare än så är det inte!
För i mitt hjärta det är det som är livet, att uppleva. Det är att leva.
Hur tänker du kring de s.k. pauserna eller vilodagar? Har du en vardag som ger dig energi?
10 svar till ”Paus i livet – eller ett liv som inte kräver konstlade pauser?”
Som vanligt tänker vi lika. Fyll inte livet med år utan åren med liv är en sån där töntig samsa som följt med i många år. Men oavsett hur töntig den är så är det så jag vill leva. Jag vill att varje dag är en dag som ger energi. Om det sen innebär att jag är i skogen, i verkstan eller på ett kontor. Det är livet som ska ge energin, inte konstlade begränsningar.
Så fantastiskt väl och enkelt uttryckt! Tack!
Leva livet så att en inte måste ”pausa”. Tycker jag låter smart. Dynamik i allt, liksom.
(För övrigt är jag allt lite avis på det kommande nomadlivet för er, väl medveten att det ändå kräver en del. Tycker det låter rätt.)
Dynamik – ett bra ord! Tack! Ja det är klart det kräver en del, men samtidigt är det en del av resan.
Kan bara hålla med. Dynamik. Försök hitta en balanserad vardag som passar just mig och mitt liv och på så sätt orkar jag med.
Ja, det är liksom livet tänker jag – att hitta sin balans. Sin dynamik.
Den här höst/vintern när vi för första gången befinner oss ute i Europa en längre tid inser jag för första gången hur man bör leva.
Vi hittade ett paradis och stannade här, inget vi planerat utan det bara blev så.
Jag som hela mitt vuxna liv trillat ner i det mörka hålet varenda höst..
är så sanslöst LYCKLIG.
Varje dag går jag naken ut 25 meter och titta ut över det glittrande Medelhavet
bättre än alla lyckopiller i hela världen.
Pensionärer jovisst, men jag hittade ett litet extraknäck att göra när andan faller på… alltså motsatsen till paus i arbetslivet **LER**
Ni kommer att älska nomadlivet
Var är ert paradis? Vad bidde det för extraknäck, blir ju jättenyfiken 🙂 Tack för alla dina kommentarer Marguerite!
Tror du sett att vi hittade Camping naturista de Almanat som ligger utanför en förtjusande liten stad i Andaluscien Tore del mar. helt fantastiskt. Vädret, människorna, staden. ALLT finns. Extraknäcket hänger lite ihop med det jag sysslat med i mitt företag förr *L* berättar på annat håll 🙂
Åh ni är kvar där! Hade inte fattat (el minns inte) att ni stannade där 🙂