Nu är våra kattungar snart 6 månader gamla och vi har haft glädjen att kunna följa dem och mamma Semlan på ganska nära håll hela tiden.
Vi har lärt känna varandra mer och mer. Idag tänkte jag försöka berätta lite om de olika individerna och hur de särskiljer sig karaktäristiskt.
Tillit
Jag tycker båda två visar en stor tillit till mig. Båda låter även Roger klappa dem, men är lite mer reserverade mot honom. De är inte rädda för honom längre när han går till och från förrådet till exempel, vilket är bra eftersom han gör det flera gånger varje dag.
På balkongen blir de bara rädda när vi grejer med återvinningen som vi har där och när jag dammsuger balkongen. Men annars kan jag hänga tvätt, fixa med bokashin eller bara sitta och läsa. Gå fram och tillbaka, även förbi dem där de ligger utan problem.
När jag öppnar dörren till balkongen så springer de båda mot mig. Då tror de att det vankas mat eller kel. Även fast jag har andra ärenden till balkongen så får de så klart lite klapp om de är där. Eller i närheten, för de kommer springande när de hör mig på balkongen eller om jag prasslar med kattgodispåsen.
De stryker sig mot mina ben och de är inte rädda för mina ben när jag går mot dem, på balkongen.
Assi är den som är mest rädd (fast han är knappt rädd) på balkongen. Han kan få för sig att rusa iväg och då följer Sombri ofta efter. Men Assi är samtidigt den som är minst rädd i resten av trädgården. Han kommer fram när vi är på altanen eller vid poolen och låter oss båda klappa honom oavsett var vi är. Om han ligger under fruktträden så kan vi gå förbi honom utan att han rör sig. Sombri däremot springer till vattentankarna om vi går mot henne.
Sombi är dock gärna överallt i trädgården, utforskar och jagar. Medan Assi verkar trivas bäst på balkongen.
De är båda nyfikna på vårt hus, de vill verkligen komma in. Och de har båda lyckats springa förbi min fot ett par gånger, men de har kommit ut på balkongen lika fort igen. Vilket är bra, de får inte vara inne. Assi är den som alltid hoppar upp i fönstren, jagar nattfjärilar på flugnäten eller bara sitter och tittar in. Eller han jamar oftast då också för han vill väl komma in och kela.
Assi kan fortfarande fräsa lite när jag kommer ut på balkongen. Men samtidigt gå mot mig och vilja kela. Vet inte riktigt vad han vill säga då.
Vi tror att Assi har blivit getingstungen nån gång, för han var rädd för alla surrande insekter under en ganska lång tid. Den rädslan verkar borta nu.
Matdags
Just nu får de mat fyra gånger om dagen. Det är en gång för mycket, men jag vill inte ta bort det målet och ändra rutinerna förrän efter kastreringen.
Det är endast vid matdags vi har glädjen att se Semlan på balkongen. Hon kommer alltid till frukosten men ibland även till eftermiddagsmålet. Hon är inte alls intresserad av ungarna längre, hon fräser när de närmar sig henne.
Sombri vill gärna ha lite kel innan hon tar sig ro att äta. Mjukmaten är hennes stora favorit. Torrfodret äter hon bara lite grann av. Assi däremot älskar både torrfodret och mjukmaten. Han äter väldigt mycket mer än Sombri. Han äter på allas tallrikar och är chefen vid matbordet. Om han har mat kvar så får ingen röra den, fast han varit och ätit på de andra tallrikarna innan.
När Sombri äter torrfoder står hon ofta på tallriken när hon äter som du kan se på översta bilden. Men det händer aldrig med mjukfodret.
På kvällsmålet vid 21-tiden så skramlar jag med bunken där torrfodret ligger, för ibland kan de vara på andra sidan av huset. De kommer rusande när det är matdags.
Assi kollar grill och arbetsbordet på verandan flera gånger om dagen. Det kan ju finnas något ätbart som vi glömt torka bort.
Sova
Assi sträcker gärna ut både framben och bakben när han sover. Ligger på sidan och blir hur lång som helst. Sombri rullar ihop sig som en boll eller så ligger hon på rygg med böjda tassar, som på bilden nedan. De sover gärna tillsammans.
På förmiddagen sover de nästan alltid. Sombri ligger nere under tankarna och Assi ligger på balkongen. Är det en dag då vi inte rör oss mot förrådet eller ängen så kan de ligga utmed norrväggen under fruktträden, där det är som svalast.
Assi sover gärna framför balkongdörren. Inte alltid han flyttar sig direkt när jag öppnar dörren utan han glider med en bit.
När de är trötta så syns det så tydligt på ögonen. Assis vänstra öga är halvt stängt när han är nyvaken.
Kela
Sombri är en försiktig tös som älskar att bli klappad. I alla lägen. Liggandes, ståendes och bäst är i ansiktet, under hakan och runt öronen. Hon trycker in ansiktet i min hand, älskar om jag kupar den lite. Hon spinner högljutt och vill gärna gnugga ansiktet mot mitt, men det får hon inte. Så då gnäller hon till lite grann. Hon låter likadant om jag är för långsam, om jag t.ex kanske klappar Assi lite och hon får vänta. Hon kan oftast inte vara still när jag kelar med henne. Hon vandrar omkring och liksom attackerar mina händer för att få så hård klapp som möjligt.
Assi ligger gärna still när vi klappar honom. Och att få klapp över ryggen och svansroten är det bästa. Men även han vill ha mycket klapp i ansiktet och under hakan.
När Assi är själv på balkongen är han mer tillgiven än om Sombri är där också. Då låter han henne få mest kel. Tror det beror på att hon jagar mina händer hela tiden, även om jag klappar Assi och då buffar hon ju till honom och stör. Då väljer han att markera att det är slutkelat.
Jag kan lyfta upp båda i knäet, en i taget, och kela. Men de hoppar ner efter en liten stund.
Båda kan nafsa gulligt i händerna vid kel, men det känns som tillgivenhet, för det är så försiktigt. Assi är den enda av dem som tydligt markerar med klor och tänder när han inte vill ha mer kel.
Lek & tvätt
Vi har varit noga med att aldrig låta dem leka med våra händer. De har varandra, naturen och leksaker för det. Leksakerna på balkongen är dels såna som sitter fast med sugpropp och så bollar av olika slag. Sombri leker mest med en gammal sko, ett par lurviga möss och det som hon behöver hoppa för att nå. Medan Assi älskar bollarna och tomma toalettrullar. Stora skalbaggar som landar på balkongen leker de båda med. Assi gillar nattfjärilar.
När de är på ängen & trädgården så ser vi Sombri klättra i träd och Assi spatserar gärna omkring och kollar läget på allt möjligt. Ser honom också ligga i jaktposition ofta.
Sombri tvättar sig mer än Assi, åtminstone vad vi ser. Och Sombri tvättar gärna Assi.
Alla bilderna, utan den där Roger klappar Assi, är från september
32 svar till ”Personligheterna hos Sombri & Assi”
Intressant att lära känna dem. Alla katter är inte så keliga, inte självklart att de vill bli klappade.
Såklart inte alla är keliga. Men båda våra är det 🙂
Så himla mysigt ❤️ Att kunna klappa och få tillbaka ett kurrande är ju för härligt. Vår dotter Elins katter är också stora personligheter och den äldsta, Sven, har nog adopterar mej. När vi är på besök vill han alltid komma in i husbilen. Han som verkligen inte vill åka bil eller gå in i förråd eller nåt. Men vi har nåt speciellt Sven och jag 🐈⬛
Ja det är verkligen himla mysigt! Se där, vad fint du och Sven har nåt speciellt. Jag vet hur det känns ;).
It is so relaxing to read of their personalities and activities. I feel as though I have my own kittens, in a way, because I so empathize with your feelings for them!
That´s really wonderful that I can give you that feeling!
Vilka enorma framsteg ni och katterna har gjort tillsammans och man förstår ju att deras tillit ökar mer och mer. Vår första katt var ganska så reserverad medan våra två andra var extremt sociala. Katter är ju individer och det är spännande att följa deras utveckling. Jättefina bilder på dem!
Ja det känns verkligen toppen att vi har kommit så här långt. Tack!
Två magnifika individer med sina egna personligheter, så kul att få lära känna dem ännu mer. Fina bilder. Det är synd att du är allergisk och inte kan köra ner näsan i pälsen och gosa med dem ”ordentligt”. Men ändå bra att det funkar för dig att klappa och kela på ”avstånd”. Fyra mål mat är ju inte fel- det är ju bara att dosera mat därefter. Men Assi kommer att bli en liten tjockis efter kastreringen om han redan nu är galen i mat. (Känns som om röda hankatter är mer matvrak än andra katter…..tänker både på min Elvis och syrrans Nisse.) Min veterinär är inte så petig med vikten, han är mer orolig om katter magrar av än om de har lite övervikt. Superhärligt inlägg Anna! Ha nu en fin tisdag =) Kram
Det är verkligen roligt att följa deras utveckling så tänker ni kanske också tycker det. Och det är ju roligt att gå tillbaka och läsa sen när de utvecklats ännu mer. Tack! Visst är fyra mål uppskattat, oavsett matmängd. Men det binder oss för mycket, så jag vill skippa målet vid lunchtid sen. Då får de vid 7-8, 16-17 och 21. De sover ju ändå mestadels på dagen. Tack! Kram
Så roligt att läsa om hur katterna utvecklas och vilka personligheter de är. Och att de verkar lita på er nu. Ljuvliga bilder!
Kul du gillar att läsa om våra pälsklingar. Tack!
Vilken intressant läsning om era små katter som ni gör sådana framsteg med.
Roligt att tilliten växer mer och mer.
Ha en fin tisdag.
Carin
Tack så mycket, visst är det så att de blir mer tillgivna. Idag fick Roger klappa dem båda jättemycket på balkongen!
Härliga bilder som vanligt!
Katter kan vara väldigt olika. Grållen och Svarten, som var kullsyskon, var väldigt olika och utvecklade olika färdigheter.
Grållen klättrade upp på taket, gick i hängrännan och kom in genom vårt öppna sovrumsfönster. Det provade aldrig Svarten på.
På vintern när det var kallt satte sig Svarten och värmde framtassarna på svansen. Han lindade den runt sig och satte båda framtassarna på den. Det gjorde aldrig Grållen.
Grållen satt på köksbordet och hjälpte mig lösa korsord. Det gjorde aldrig Svarten.
Ha en fin tisdag!/Ingrid
Tack! Vad fint du berättar om dina katter som du hade. Detsamma!
Jättefina bilder på de som vanligt. Det var riktigt kul att läsa detta inlägget om deras olika personligheter 🙂 Tänk att det finns folk som tycker att en en katt är en katt och inte förstår att även djuren har olika personligheter. De kan inte haft lyckan att lära känna en fyrfoting.
Har jag förstått rätt att Sombri är den mer nyfikna och äventyrslystna? Jag minns att det var hon som lät sej klappas först. Så söta när de söker sej till varandra när det är sovdags 🙂
Mina två kattbröder låg ofta tillsammans så och sov, trots att det för övrigt inte fanns en enda likhet förutom att båda var katter, men ungar i samma kull kan ju ha olika pappor förstås.
Tack så mycket! Tror att det är en vanlig uppfattning om många djur, även minigrisarna fick jag ”försvara” när jag hade besök. Sen är många personer inskränkta överlag, även när det gäller. Men är en inte intresserad av ex. katter så kan en inte heller se personligheterna. Så tänker jag. Mysigt när de sover ihop. Jasså kan de ha olika pappa i samma kull? Visste jag inte!
Om honan parar sej flera gånger med olika hanar under samma löptid, kan de bli befruktade av de.
Men jag tror att Assi och Sombri har samma pappa, och nästan säker på att mina inte hade det.
Naturen är ju häftig ju! Hade ingen aning om det. Tack för ny kunskap!
Hej Anna!
Så mysig blogg du har! KUL att ha hittat hit. Har ju sett ditt namn hos andra, och kanske ffa hos Karin på Madeira. Mkt glad över att ta upp en bloggvänskap med dig.
ÄLSKAR katter!! Det är nog det finaste djur jag vet, jämte ugglor (hehe). Skulle så gärna vilja ha en katt, men min käre make vill inte.
ÅH kela på med de små gosisarna nu. Ljuvliga!!!!
Ha en fortsatt jättefin tisdag!
Tack Annika! Vad roligt du kom hit och vill följa, jag har sparat din blogg till min Feedly så jag ser när du lägger nya inlägg. Tack, detsamma!
Jag blir lika glad och varm i hjärtat varje gång jag läser om framstegen med kattungarna. Och du tar verkligen fina bilder på dom. Den där dom sover tillsammans är bara helt ljuvlig!
Tack så mycket, jag vill inte störa dem så den är fotad genom dörren. Men kanske jag snart kan få även när jag sitter på balkongen, men då är de oftast så nära mig så det är svårt att få till.
Jättekul att läsa om deras olika personligheter och vad de gillar 😀 De har det verkligen bra hos er och mycket bättre än många andra katter. Har ni funderat något på hur ni ska göra om Semlan skulle komma till er med nya små kattungar. Hon vet ju nu att ni erbjuder en trygg plats. Men kanske lyckas ni få henne till veterinären för kastrering innan det sker. Det räcker ju så bra med de två charmtroll ni redan har låtit invadera era hjärtan 😀
Vad roligt du gillar! Vi har börjat fundera på det, men vet faktiskt inte hur vi ska göra då. Vi hoppas på att vi kan fånga henne, men hon kanske redan är dräktig, det vet vi ju inget om.
De har verkligen blivit två härliga individer de här båda godingarna. Inte helt självklart att katter är keliga. Vi har haft en som var superkelig men bara när den själv valde det, aldrig att det gick att lyfta upp honom och tro att det var det var dags för kel.
Så vackra bilder på pälsklingarna!
Ja det är över förväntan verkligen. Att få följa dem så nära är ljuvligt. Vi tränar både det ena och det andra, så det är roligt att det ger resultat. Tack!
Underbara foton på de ljuvliga katterna! Så härligt att ni kommit dem så nära, men så klart, om man får mat av människorna så blir en ju favorit!
Visst är det matens förtjänst, men jag tar gärna åt mig lite av äran också 🙂
Katter är stora personligheter, inte minst era små missar. Om jag förstått det rätt kan det finnas flera fäder till ungar i samma kull, något vi har känt varit fallet ett par gånger. Bland annat har vi fått kullar med både lång- och korthåriga ungar vilket tyder på det. Tror du de här ungarna har samma pappa? Kul att läsa om deras särdrag, och så skönt att kunna vara utomhus året om. Här hemma går katterna inte ut långa stunder under kalla årstiden.
De är ganska lika i utseendet vad gäller teckning, bara färgerna som skiljer dem åt.