Det är nu 14 år sedan min pappa dog i lungcancer. Idag skulle han blivit 86 år.
Av olika anledningar hade jag en usel relation till pappa under många år. Men tre år innan han dog fick jag äntligen den pappa jag längtat efter i alla år. Det skedde i Spanien, när jag och Roger gifte oss. Vi spenderade många dagar tillsammans där i Estepona inför och efter vårt bröllop och lärde känna varandra på nytt, på neutral mark.
Pappa och havet
Min kärlek till havet har ni nog inte missat. Och även om jag inte alltid tyckte om att följa med pappa i hans båt, Anna Viking, så har jag alltid gillat vyerna. Att se horisonten och havet smälta samman. Att bada i ett stilla hav. Känna lukten av tång (i lagom dos) och följa formerna på omkringliggande klippor. Vi rodde i jollen, testade vindsurfing och vattenskidor. Doften av gasol när Ruth lagade mat påminns jag om varje gång jag tänder vår gasolspis i vår husbil.
Jag önskar att vi fått fler år tillsammans, pappa och jag. Jag hade älskat att få dela med mig av alla platser vi besökt, många samma som han också älskat. Att få berätta om varje förändring i vårt liv och känna hans stöd oavsett om resten av världen tycker idén är korkad. Han hade också älskat att få höra om allt vi upplever
Ta mig till havet
Denna sång av Peter Lundblad spelades på din begravning, pappa. Jag tänker alltid på dig när jag hör den. Jag tänker också alltid på dig när jag sätter fötterna i havet, vilket jag gör så ofta jag kan. Du är alltid hos mig när jag besöker en hamn. Dessa raderna i låten Ta mig till havet är till dig och mig, det är vår gemensamma kärlek till havet som beskrivs i min tolkning.
Kanske något berusad
Fastän glasklar ändå
När ett sinne I taget
Fylls av allt jag kan få
Om jag lever imorgon
Spelar ingen roll alls
Vi har hört havet spela
Våran sommarnattsvals
/Anna
16 svar till ”Skulle vilja dela allt detta med dig pappa!”
Idag greppade dina ord tag i hjärtat på ett mycket känslosamt sätt.
Kunde känna igen mig på många sätt, av saknad och tankar som dyker upp vid olika tillfällen när, när man själv upplever och förändra saker i sitt liv. Tillfällen och upplevelse som man skulle vilja visa, berätta och dela med sig till sina föräldrar. Kanske få lite medhåll eller förmaningar med för den delen, det är sådant som jag saknar.
Dom finns i hjärtat hela tiden.
/Suss o Peter
Gillar själv att bli berörd så känns fint hos mig att kunna beröra andra. Tack för att du delar med dig av dina reflektioner.
Kram till dej bästa syster ?
Kram tillbaks!
Fina minnen oavsett antalet och upplevelser som präglat oss får vi för alltid bära med oss och vara tacksamma över.?Det är en god egenskap att kunna ta tillvara det positiva oavsett allt annat! Kram
Ja fina minnen bevaras, om jag minns dem 🙂 Eftersom jag gillar när personer förändras/utvecklas till en bättre version av sig själv.
Visst saknar man sina föräldrar,men man får minnas alla fina stunder ihop!
Ha det gott…..
Saknad är fint också.
Så fint Anna, varmt rörd ändå in i hjärtat. Kram till er båda.
Kram till er oxå goa vänner!
Så fint skrivet! Var också trevligt att höra, trots inte den bästa kontakten ett tag så fick ni några år på slutet som var riktigt bra.
Trots all tid så kommer man inte över det, men man lär sig leva med att inte ens ena förälder är i livet. Så känner iaf min manlige som än idag, efter 5,5 år saknar sin pappa.
Ja, hans sista år i livet kunde vi mötas och njuta av vår relation. Gjorde både honom och mig gott!
Alltid så när man tänker tillbaka fanns så många frågor kvar.
Ja så kan det vara
Så fint skrivet, Anna! Det griper stort tag i mig. Fick också en ny kontakt ett par år innan han dog. Som goda vänner gladde det oss båda. Kram
Tack mamma! Kram