En sak vi verkligen uppskattar och njuter av enormt i vårt nya hem är att slippa ta hänsyn till folk omkring oss 24/7.
När vi nu bor i hus på landet istället för i en husbil reagerar vi över skillnaderna. Precis som vi gjorde när vi flyttade in i husbilen för tre år sedan. Idag handlar det om att visa hänsyn.
Att bo på campingar och ställplatser innebär att en står nära andra campinggäster. En delar gemensamma utrymmen för dusch, toalett, disk och tvätt. Det är folk omkring en jämt. Har berättat tidigare att vi tröttnat på campinglivet, det är en av anledningarna till att vi nu bor i ett hus igen.
Dagligen känner jag en stor tacksamhet till att jag inte behöver ta hänsyn till andra människor längre. Jag kan spela hög musik när jag vill, fisa & rapa när jag behöver, uppleva filmer vi ser till fullo med hög volym oavsett vilken tid på dygnet det är. Jag kan öppna och stänga ytterdörren på natten om jag vill (en vandörr är störande…) det är ingen som hör. Vi kan helt enkelt väsnas precis som vi vill och när vi vill.
Jag störde mig ofta på att andra valde att inte visa hänsyn på campingar, för det tycker jag en ska göra när en bor så tätt. Så det var inte konstigt att jag valde att faktiskt visa hänsyn 24/7. Hade vi haft husbilen som en sommarbostad eller som deltidsboende hade det kanske inte varit lika påtagligt och irriterande, men tre år av ständigt hänsynstagande och irriterande grannar var inte kul. Kanske det är därför det är så ofantligt skönt att nu kunna göra det jag känner för i mitt hem, utan att först tänka på andra.
Vi tar dock hänsyn till helgdagar här i Portugal. T.ex. så körde vi inte med högljudda maskiner på långfredagen. Och självfallet tar vi hänsyn till de som besöker oss, oavsett om det är hantverkare, bloggföljare eller vänner. Det är ju en inbyggd mekanism i sociala sammanhang.
Men att i vårt eget hem kunna göra det som faller oss in utan att behöva ta hänsyn precis hela tiden är en stor lättnad. Det behovet växte sig starkt det sista halvåret i husbilen.
2 svar till ”Slippa ta hänsyn”
Då tycker vi lika.
Vi hemfaller ibland åt romantiska tankar om hur mysigt campinglivet var.
Hur skulle det vara att ha en husvagn eller husbil igen (vi kan bli lite sugna ibland).
Men så minns vi…och inser att vi inte kan leva så tätt tillsammans med andra igen.
Sinnesfrid har blivit så viktigt för oss numera.
När jag ser vyerna och rymden runt ert hus så känner jag FRID.
Ja det finns mycket som är fantastiskt med det fria livet i en husbil och fricamping kan vara ljuvligt om en hittar en plats för sig själv. Jo här är det frid, tyst och med massor av rymd. Mycket tacksamma!