Sverige är inte hemma längre

Det är en annorlunda känsla att komma till Sverige nu när vi byggt upp vårt hem och vårt liv här i Portugal. För Portugal är mitt hemma nu.

Så klart kan en ha flera platser som känns som ”hemma”. Jag har ju levt i mer än 50 år i Sverige så visst känns det mesta välbekant. Men det känns välbekant i London också eftersom jag varit där en del. Så att det är välbekant gör det inte till ”hemma”. Kanske min längtan ut i Europa kom sig av att jag inte kände mig riktigt hemma i Sverige ens när jag bodde där? Jag vet inte.

Portugal är i alla fall hemma för mig nu. Det är inte bara mitt hem som finns i Portugal, utan även känslomässigt är detta hemma. Det är här jag djupandas. Här känner jag mig verkligen som hemma.

Hittade ett gäng citat på ”home is…” som jag lagt in emellan i texten.

Vad är det som gör att något känns som hemma?

Detta har jag funderat på sen vi var i Sverige. Eftersom jag inte kände mig hemma där så ville jag leta efter anledningen till att jag inte tycker att jag har två hem, som många utlandssvenskar tycker de har.

Home is not a place, it´s a feeling

Där jag bor

När vi bodde i husbilen kände jag mig hemma var än vi parkerade vår husbil eller van. Det var själva boendet som var det avgörande för var jag kände mig som hemma. Då kände jag mig inte knuten till något land eller geografisk plats utan hemma var husbilen. Det var vår säng, vårt kök, vår toalett och våra prylar. Det var där jag kröp undan, stängde om mig och kände mig trygg.

Nu är det ett hus och en trädgård, innanför stängsel och grind, här i Portugal som är vårt hem.

Home is where you park it

Där familjen bor

Mitt hemma är inte där min familj bor, i alla fall om jag syftar på barnen. Det är förhoppningsvis deras hemma, de är vuxna som gör sina egna val. Jag har mitt liv och mina val. Mina behov och mina önskemål. Mina drömmar och mina känslor. Så nej, var familjen bor påverkar inte alls min känsla var jag är hemma.

Sen kan en ju känna sig hemma hos någon. Det kan vara en vän, bekant eller familjemedlem. Men det är ändå inte hemma på riktigt. Så klart. Det är en fristad, en bra plats att vara på när en är borta.

Om jag däremot syftar på min partner Roger, så stämmer det ju fint att hemma är där han bor. Vi bor och har skapat detta hem tillsammans.

Home is where your family is

I måndags skrev Karin ett bra inlägg om det där att inte bo nära sina barn. Läs gärna det.

Kulturell mat & högtider

Att välkända högtider firas traditionellt kan vara viktigt för att känna sig hemma. Att en känner igen seder och bruk. Vi är inte så traditionella jag och Roger. Jag firar t.ex. gärna jul, men inte alls så som vi gjorde i Sverige. Midsommar, Kräftpremiär och andra svenska högtider är ganska ointressanta för oss. Och skulle det vara viktigt så går det ju faktiskt att ordna med oavsett var en bor.

Viss svensk mat saknar jag. Typ färska räkor och anamma färs. Det gör att jag gärna äter det när jag är i Sverige. Men påverkar det att jag känner mig hemma när jag kan njuta av det? Det ger en stor tillfredsställelse och igenkänning. Men nej, jag känner mig inte hemma i Sverige för det.

Home is where my plants are

Höra hem

Sen är ju en viktig del var en anser sig höra hemma, var ens naturliga plats är. För mig är inte Sverige en naturlig plats för mig att vara på. Om livet skulle rämna på något sätt så känns det inte som att det är Sverige jag skulle rusa till. Personer som befinner sig i Sverige kan i ett sådant läge vara väldigt viktiga, men inte landet i sig.

Jag märker hur pengar, status och prestige är viktigare än människor. Jantelagen är verklige. Det är ett par av anledningarna till att jag inte känner att jag inte hör hemma i Sverige, trots att det är landet jag bott i större del av mitt liv.

Home is where the heart is

Språket

Att kunna språket gör mig så klart bekväm och avslappnad i kommunikationen. Jag tillhör de som talar svenska, och det gör att jag naturligt förknippas med Sverige. Men det är många som inte bor eller är födda i Sverige som talar svenska. Att kunna kommunicera med personer omkring sig är viktigt, men påverkar det verkligen var en känner sig hemma?

Då skulle jag ju känna mig hemma i varje land där jag kan kommunicera med engelskan. Så nej, för mig är det inte en faktor för att Sverige är eller inte är hemma.

Home is where you feel loved, appreciated and loved

Födelseland

Jag är svensk, eftersom jag är född i Sverige och det borde kanske räcka för att känna att Sverige är mitt hem. Men nej, var jag är född påverkar mig inte alls. Då skulle ju alla adopterade och invandrare inte känna sig hemma i Sverige. Och det vore ju förödande.

Och då skulle jag ju inte känna. mig i Portugal, eftersom jag inte är född här. Nej, det argumentet faller för mig.

Home is where the fuckers ain´t

Motsats till borta

Rent fysiskt så är ju att vara hemma och att vara borta motsatser. Men hur är det känslomässigt? Är motsatsen till att känna sig hemma att känna sig borta? Att känna sig lite bortkommen?

För jag känner mig lite bortkommen och obekväm. Jag känner tydligt att jag inte är hemma. Jag är lite förvirrad av infrastrukturen, Jantelagen, systemen och stressen.

Home is where your wi-fi connects automatically

Må bra

För att jag ska känna mig hemma så behöver det vara en plats där jag mår som bäst, både mentalt och fysiskt. Jag behöver känna en livsglädje, nyfikenhet och drivkraft. Aktiviteter, rörelse och den mängd socialt jag vill ha. När jag kan påverka mitt välmående själv, då känner jag mig hemma.

Jag har aldrig mått så bra som jag gör i Portugal.

Home is where the fart is

Trygghet

Att kunna vara mig själv till hundra procent, alltid känna mig trygg och alltid vara välkommen. Och som jag skrev i inledningen, att det är där jag känner mig hemma som jag djupandas. Det är där jag känner mig hemma som jag också känner mig helt fri.

Självfallet känner jag mig både välkommen och trygg hos de nära och kära vi har i Sverige. Och jag är alltid trygg när jag är tillsammans med Roger.

Edit efter fråga i kommentar: Skulle någon av oss dö, så är vi båda inställda på att stanna här hemma, i Portugal.

Men när jag är ensam är det hemma i Portugal jag känner mest trygghet.

Home is where you can be yourself

I Portugal är jag hemma

När jag bryter ner det i bitar så här så blir det tydligare för mig. Anledningarna till att jag ville flytta utomlands handlade inte bara om att uppleva nytt. Jag gick inte bara till ett nytt land, jag ville lämna ett annat. Sverige.

Kanske det påverkar att jag inte känner mig hemma i Sverige. Eller så har jag inte förmågan att känna mig hemma på flera fysiska platser. Kanske det handlar om att jag inte har några barndomshem att besöka, platser som kanske skulle vecka känslorna av att vara hemma.

Jag känner mig inte hemma i Sverige, känner mig faktiskt som en främling. Men jag känner igen mig så klart, mycket väl. För mig är det bevisligen en skillnad mot att känna mig hemma.