Strax efter att vi parkerat på första parkett på Apelvikens Ställplats i tisdags rullade det in ett riktigt häftigt ekipage och ställde sig bredvid oss.
Vi spanade in den svarta stora husbilen, som tydligt är byggd i USA men vi såg att plåtarna var brittiska. De drar dessutom en bil bakom husbilen. Väldigt nyfiken på hur de kan köra det ekipaget i England, och jag fick tillfälle att fråga när vi möttes på stranden.
På denna bilden ser ni faktiskt både mig och en av irländarna!
Det visade sig att de bor permanent i bilen och har gjort så i 2,5 år. De arbetar delvis online men de flyger även till sina arbetsplatser, vilka varierar. Hela eftermiddagen igår satt vi och pratade om hur deras liv ser ut. Och hur folk beter sig. Eftersom de har en stor och iögonfallande husbil är folk nyfikna. Så klart, det var ju vi också. Men de berättade historier som får mig att skämmas.
De har suttit utanför bilen när folk går runt bilen och tittar. Utan att ens säga hej. De finns även de som fotograferat bilen (vilket de har förståelse för) men de har även blivit motiv själva, utan att bli tillfrågade. De känner sig som apor i en bur ibland och det är tråkigt att höra att inte mer hänsyn kan visas. De hamnar ofta i situationer där folk ifrågasätter deras val av bil, varför de har en så stor husbil etc. Ingen annan har med det att göra, så jag förstår verkligen deras frustration. En gång hörde de hur deras luckor på utsidan öppnades och då var det ett gäng personer som tyckte sig ha rätten att inspektera logistiken och förvaringen. I deras hem! Jösses, helt makalösa historier, som alla landat i deras dagböcker.
Eftersom vi alla fyra bor i våra bilar hade vi massor att snacka om och det var riktigt härligt att prata med likasinnade, som fortfarande arbetar men ändå valt att bo i sin husbil, och vi är nästan lika gamla.. 😉
Och nej, de har inga problem att köra den bilen i England – inte heller på Irland, fast där kan det ibland bli lite smalt. Men det löser sig, säger de!
Så tacksamma för detta möte med massor av inspiration och fina samtal!
Annars har vistelsen i Apelviken inneburit strandpromenader, skön vila i solen, mycket bad, cykling in till Varberg, bokläsning och faktiskt lite jobb.. (ja, jag har semester men helt ledig kan jag aldrig vara).
Idag lämnar vi Varberg och drar till våra gamla hemtrakter i Vimle för att fira en student. Men vi återkommer gärna, fast ryktena säger att det ska bli ett surfcenter här och att ställplatsen försvinner nästa år.
/Anna
16 svar till ”Träffat likasinnade, irländska nomader, i Varberg”
Vad roligt med sådana möten. Det berikar! Ryktet om ställplatsens stängning tror jag funnit en del år, så det är väl stor risk att det blir av nu. Synd för det är verkligen rofyllt där.
C U
Ja verkligen roligt! Glad vi hann uppleva platsen innan den läggs ner. Kanske vi hinner återkomma också 😉
Ställplatsen, är den tillsammans med campingen? Där har vi legat med husvagn. Kanske inte den finaste camping – rätt kalt och charmlöst så – men hela området är fantastiskt. Torghandeln, kusen ….
Det är bara att gratulera till valet av semesterort! 🙂
Ställplatsen ligger en bit från Apelvikens camping. Här finns ingen torghandel 🙂 Du kanske menar inne i Varberg.
De händelser vi minns bäst är möten med människor oavsett vad vi färdas med. Lite tråkigt dock att läsa om deras upplevelser! Ha fortsatt skön semester!
Jag håller med, möten ger starka minnen!
Låter som ett intressant samtal. Det är alltid spännande att prata med personer som lever olikt en själv. Nu lever ju ni ganska lika varandra ändå så samtalet innehöll kanske fler igenkänningsfaktorer än om jag skulle träffat dem 🙂
Det är förresten märkligt hur människor kan bete sig när de missar den där osynliga linjen till andras privatliv :/
Ja både olikt och likt är kul. Men med den här livsstilen är det skönt att ibland stöta på någon likasinnad, för vi är lite väl utanför boxen just nu tydligen 🙂
Så trevligt för er att träffa likasinnade som er som bor i Bobilen!
Men tråkigt folk som är så nyfikna på andras saker,Usch!
Vi har också stått där ni står med vår första bil,många år sen nu!
Ha det gott o njut vidare…..
Ja riktigt trevligt möte! Ni kanske vill passa på att njuta igen innan det stängs 🙂
Låter som ett härligt möte! Tråkigt att höra hur folk kan bete sig dock.
Platsen låter förresten underbar, hoppas vi får möjlighet att åka dit!
Ja det var ett riktigt härligt möte! Fantastisk plats och vi försöker nog återkomma innan den stängs igen.
Tycker ja känner igen stället.
Fina bilder. Härligt möte:)
Det är Apelviken i Varberg, kanske du varit där? 🙂
Det låter som ett mycket intressant möte! Häftigt att kunna jobba online och samtidigt åka runt och se sig omkring, ganska skön tillvaro för er alla 😉
Ja vi har en skön tillvaro helt klart. Har kämpat hårt för att komma hit och känns gott att nu kunna skörda frukten.