Tre restaurangbesök

Att äta ute kan vara alldeles fantastiskt eller en besvikelse, eller något där emellan. För mig med mina preferenser så är det sällan det där alldeles fantastiska. Men nu har vi två nya ställen att åka till!

Och det allra bästa är ju att en av restaurangerna vi provat och gillar ligger i Ourique. De andra är en pub i Milfontes samt en lyxkrog i Almancil.

O Lobo, Ourique

Det är en nyöppnad restaurang mitt i Ourique, den drivs av en person som drivit restaurangen på Four Seasons i Vilamoura.

Vi var medbjudna av ett par vänner, de stod för notan så jag har ingen aning om prisbilden. Restaurangen har ingen webbplats än så jag kan inte heller hänvisa till mer information.

Ost (med etikett som visade vad det var för ost – smart) och oliver i alentejano marinad togs in som förrätt, en brödpåse kom till bordet också. Jag åt sedan en ljuvlig havsabborre och Roger svart gris (porco preto) som Ourique är huvudstaden för. Roger fick pommes till sin mat och han blev så lycklig över att de var så krispiga, det är inte vanligt här nämligen.

Efterrätt blev chokladmousse som hade en så enormt stark smak av choklad, fantastisk! Våra vänner åt bacalhau och en ananasefterrätt, de var mycket nöjda med sina val också.

En utmärkt service med humor och de talar engelska om en behöver/vill det.

Det var bara en sak som inte var bra och det var ljudnivån. Det är ofta fullt och en behöver boka för att garanterat få ett bord. Det var faktiskt svårt att höra vad våra vänner på andra sidan bordet sa på grund av alla andras prat. Men det kommer inte hindra oss från att återvända!

Riverside Pub, Milfontes

När vi var vid havet på Rogers födelsedag så hade vi planerat att åka till Porto Covo för att prova deras nya indiska restaurang, vi älskar ju indiskt. Men när vi lämnade stranden i Milfontes så gick vi förbi en restaurang som vi tyckte hade en tilltalande meny. Så vi stannade där istället och vi blev inte besvikna.

Läget är fint med utsikt över floden och Furnas Beach åt söder och lite åt väster deltat ut i Atlanten. Vi satt ute på terassen vid gedigna trämöbler och njöt av hamburgarna vi beställt. De hade en vegetarisk variant av kikärtor och linser som var jättegod och Rogers traditionella var han också väldigt nöjd med.

Eftersom de inte hade glutenfritt bröd så bad jag att få min burgare utan bröd och då byggde de upp den snyggt på höjd med pommes i botten, inte krispiga dessvärre.

Även här tog vi in en Mousse de Chocolate till efterrätt, men det behöver vi inte göra nästa gång. Den var helt okej, men inget speciellt.

Vi återvänder gärna hit när vi vill äta en hamburgare igen!

Här är deras webbplats.

United Kitchens of India, Almancil

Vi har ätit på United Kitchens of India många gånger. Det är vår favoritrestaurang i Algarve. Men vi har bara ätit på den som ligger i Vilamoura. Nu har vi även provat den i Almancil.

Precis som på den i Vilamoura är det folktomt på lunchen, restaurangen har öppet för att de ändå är där och förbereder maten för kvällen. Ägaren Narayan är roligt att träffa, det har vi gjort nästan varje gång i Vilamoura. Här i Almancil var personen som tog hand om oss stressad. Det kändes så i alla fall, han ryckte menyerna ur händerna, och pratade så fort att vi inte hörde vad han sa.

En förrätt, två varmrätter (en lamm och en ost), ett glutenfritt pannkaksliknande bröd och ett naanbröd samt en coca-cola och en flaska vatten. En doggy bag följde med hem av min mat så det var generösa portioner, men eftersom jag älskar deras förrätter så orkar jag sällan äta upp varmrätten.

Maten var precis lika god som vi är vana vid från deras systerrestaurang men det glutenfria linsbrödet var smaklöst. Det var också dyrare, kanske de höjt priserna även på den i Vilamoura, men 72,- är för mycket!

Indiskt är generellt dyrt och United Kitchens gör magiskt god mat, men nej, nu blev vi besvikna för det blev för dyrt den här gången särskilt med tanke på bemötandet, det kändes som vi störde med vår närvaro. Så känns det aldrig i Vilamoura!

Självfallet kommer vi återvända till United Kitchens of India, men vi fortsätter att välja den i Vilamoura och vi kommer inte springa ner dörrarna, men när vi känner att vi är beredda att betala vad det kostar då går vi dit och njuter igen.

Så två av tre är verkligen ett positivt utfall, särskilt eftersom vi uppskattade maten även på den tredje.