Har funderat lite på varför vi inte väljer fricamping så ofta. Och har kommit fram till ett antal anledningar faktiskt.
Det finns fantastiska platser att fricampa på. Fricamping är en gratis plats där en parkerar sin bil, men där det inte är ordnat speciellt för att campa eller övernatta. Det kan vara parkeringsplatser men det kan också vara någon ödslig plats, en glänta i skogen, en strand eller någon annan lämplig plats. Det händer att vi fricampar, men vi väljer inte det i första hand. Visst kan det passa bra om vi bara ska sova, men så reser vi sällan.
Säkerhet
Detta är den viktigaste orsaken för oss båda. Vi har larm och en ny bil med grymt bra lås. Men ändå. Vi tycker inte om att lämna bilen oskyddad. Det är vårt hem, vi bor här i bilen. Att ta med oss allt varje gång vi lämnar bilen är en lösning, men det är inte bara rädslan att bli av med värdesaker som vi tänker på. Utan jag vet hur osäker och otrygg jag skulle känna mig om det varit någon som försökt ta sig in i bilen. Oavsett om de lyckats eller inte. Genom att stå på platser avsedda för övernattning så känns det tryggare. Och för trygghet betalar vi gärna.
Stor och otymplig bil
FrankieBoy väger 5 ton. Det är lätt att köra fast i lös sand eller kladdigt underlag. Bilen är 8,4 meter lång, det är inte alltid så lätt att ta sig fram på vägarna som leder till de fina fricampingplatserna. Och om en skulle komma fram är det inte säkert det finns utrymme att vända om det skulle vara fullt. Vi älskar verkligen vårt hem, men vi kommer inte fram överallt. Så är det bara.
Vi är nybörjare
Det är vårt första år med husbil. Vi är fortfarande fega och försiktiga. Kanske vi fortsätter vara det även ju mer rutinerade vi blir. Men det är helt klart en anledning, vår okunskap ger inte ökad trygghet direkt.
Behöver inte
Vi har råd att betala för vår övernattning. Det kostar oftast inte mer än 100-150,-/natt, faktiskt ofta mindre än så. Och vi har inkomster och vi har råd att betala för vårt uppehälle. Pengar är alltså inte en anledning för oss att leta efter fricamping, även om vi försöker hålla nere våra utgifter. Återigen. Säkerhet och trygghet får kosta. Våra månadsutgifter kan du läsa mer om under etiketten Månadsutgifter
Vill ”bo” ute
På fricampingplatser och parkeringar är det inte tillåtet att exempelvis laga mat utanför bilen. En kan inte heller ta ut sina stolar eller kanske inte ens lägga ut nivåklossarna för att få en rak bil. Sånt tycker vi är viktigt, så platser där det inte är okej är inte våra första hands val. Vi behöver inte boa in oss med mattor och markis – men vi vill gärna ändå känna att vi kan liksom bo utanför bilen lite också. Inte bara vara inne hela tiden.
Gillar att följa regler
Ok, inte alla regler, vi går t.ex. mot röd gubbe och kör gärna bil lite för fort. Men de flesta regler följer vi faktiskt. Jag tror att regler finns av en anledning. Så om en inte får släppa ut gråvattnet i A-brunnarna så gör jag inte det. För jag vet inte exakt hur det påverkar. Och om det står parkering förbjuden för husbilar så följer jag den skylten. Även om det är underförstått att det bara gäller sommartid, som den här skylten tydligen ska tolkas. Men så tolkar alltså inte vi och därför stod vi inte heller på den här parkeringen i Estepona.
Översta bilden är från torsdagens fricamping, vår första natt i Portugal, som var i en by precis utmed en väg, men det var inte många bilar som körde där så det var tyst och lugnt ändå. Läget var jättebra, med fin spång till havet och stranden och det stod många andra husbilar där. Inga förbudsskyltar heller. Vi stod en natt där, i Altura.
Nu är det så här vi resonerar. Och det kan så klart ändras. Vi lägger inga värderingar i hur andra tänker och gör, fast jo, om en inte följer regler blir vi gnälliga – för det förstör för alla.
Du vet du kan prenumerera på våra inlägg? Vi bloggar nästan varje dag, men genom att få ett mail när nytt inlägg är publicerat behöver du inte gå in och kika utan bara klicka på länken i ett mail som dyker upp i din inkorg.
/Anna
18 svar till ”Vi fricampar inte mycket”
Känner igen mig i dina resonemang, från tiden när vi hade husvagn. Vi kände oss inte heller bekväma med fricamping fast det kanske var den inre lite romantiska bild av husvagnslivet, som vi hade.
Så det blev alltså nästan alltid campingplatser.
Den här meningen gillar jag: ”Jag tror att regler finns av en anledning”.
Har svårt för människor som alltid vet bäst vilken yrkesgrupp de än möter.
De vill inte/vägrar förstå att människor som är väl insatta i en fråga har kommit fram till att ”det här blir bäst”.
Som obstinata barn. ”Kan själv, vet bäst”.
Tack Anna!
Det bästa är ju att en kan välja själv var en ska sova. Men det är troligen, som du säger, en romantiserad bild, att fricampa. Ibland hittas säkert drömplatsen, men… Tack själv!
Helt klart är säkerheten viktigast! Den ska man aldrig pruta på. Där har vi även lämnat nån ställplats, som funnits med i appen campercontact, för det inte har känts bra i magen. Helt klart ska man följa regler också. Vi Husbilister är inte accepterade överallt och vi behöver inte provocera mera. Jag tycker alltså att ni resonerar helt rätt. Även om ni är nybörjare, som du säger. Inte alla är så kloka som ni. Och jag tror ni skulle resonera lika, även om ni hade en liten bil.
Den där magkänslan är viktig! Tack vännen, vi har fått mycket trygghet genom att lära oss av er 🙂 Kram!
Ganska lika tankar som vi har. Dessutom enklare att hitta en plats som finns utmärkt på kartan än att ”åka runt” och leta en fin plats för fricamping.
Ja så är det också! Vill ju inte ägna för mkt tid åt att leta boplats.
Nu reser ju vi bara i Sverige, men jag känner igen resonemanget om säkerhet. Från att ofta har fricampat, vill vi numer gärna ha åtminstone någon granne – känns osäkert att stå helt ensam – en magkänsla som kommit till med åren …
Tycker det är bra att gå på magkänslan. Den är pålitlig!
I Skandinavien kan en känna sig trygg att fricampa på mer ödsliga platser och inte direkt i stadskärnan. I synnerhet om man har en plåtis som ”smälter” in i miljön. Campingar/ställplatser funkar imellanåt men blir väldigt ”turistigt” med folk tätt inpå en, inte riktig naturcamping känsla.
Ja, känner att det är lite annorlunda i Sverige. Och ja, sommartid i Sverige är vi benägna att hålla oss ifrån campingar i alla fall. Ställplatser brukar vara bättre, men ja det är också ofta för turistiskt för vår smak. Välkommen hit förresten 😉
Funderar lite på hur det fungerar med ”allemansrätten”? Förmodar att det funkar olika i olika länder. Hur gör ni för att ha koll på det?
Finns bara allemansrätt i Norden. Här gäller det att läsa skyltar och fråga 🙂
Jag tänker också på allemansrätten. Den finns ju inte på samma sätt ute i Europa och att många kan tycka att husbilister tar sig onödiga friheter med att stå var som helst. Bra inlägg och intressant att läsa om era tankar.
Precis, så därför följer vi de regler vi ser 🙂
Tycker det låter klokt jag. Inte minst att ni resonerat er fram till era egna skäl – och att ni gjort det tillsammans. Bra där! ”Just nu gör och tänker vi så här” – sen kan ni ju ändra det när det känns rätt.
Enda rätta för oss 🙂
Vi fricampar så ofta vi kan,helst vid någon sjö och fiskar!
Men även för att vi gillar att bada och sola 🙂
Men på senare år så har vi också börjat vara mer
oroliga över inbrott och skadegörelse!
Så var det inte alls lika när vi började åka 2005!
Tyvärr en tråkig utveckling i vårt land numera!
Därför har vi börjat ta in på ställplatser.
Ha det gott….
Utvecklingen är nog mest att vi matas med allt som händer. Det hände nog lika mycket 2005, kanske rent av mer då bilarna var sämre då. Men nu får vi ju reda på allt.